Peking och MYCKET mer...

Idag blir det ännu en lååång berättelse. Det har hänt så mycket den sista tiden, efter en lång tid av stiltje... 

Här står jag på Pekings flygplats förra tisdagen och väntar på någon...

Och så kommer hon till slut lullande, sist av alla, från flygtåget, ha, ha...

Mamma Annette och jag spenderade nämligen några dagar i Peking i förra veckan. Fast inledningsvis så var vädret inte direkt bra...

Det regnade till och med underifrån!!!

Innan vi tog oss an dagens första sevärdhet, så var vi tvungna att få i oss lite kaffe, macka, under tiden som vi torkade...

På väg mot Himmelska Fridens Torg...

Det mera korrekta namnet är Torget vid Himmelska Fridens Port. Torget, som lär vara världens största, (880X500 meter) är nämligen beläget utanför Himmelska Fridens Port, som leder in till Den Förbjudna Staden. Här fanns fina blommor i bollar...

 Tidigare låg det kinesiska kejsardömets ministerier där Himelska Fridens Torg nu ligger. Dagens torg och byggnaderna runt torget, byggdes under 1950-talet. Mao Zedong har även sitt mausoleum här. Torget har varit platsen för många viktiga politiska händelser, som till exempel då Folkrepubliken Kina utropades, 
i oktober 1949. 








I väst är kanske torget mest ihågkommet på grund av studentdemonstrationerna 1989, händelsen som slutade så tragiskt. Mellan den 15 april och 4 juni hölls då omfattande demonstrationer, av studenter från bland annat Peking-universitetet och Tsinghua-universitetet. De krävde större demokratiska och mänskliga rättigheter i Kina. Demonstrationerna pågick i sju veckor, då torget var ockuperat av folkmassor och studenter. Som mest var det tydligen 1 miljon människor där.

Den klassiska bilden. Den 4 juni, på order av Deng Xiaoping, öppnade Folkets Befrielsearmé eld mot de obeväpnade demonstranterna och stormade torget. Dödsantalet varierar i olika källor, från några hundra till flera tusen...

På hemvägen genade vi genom den fina parken, som ligger nära 

Den Förbjudna Staden.

...fast vi får nog gå tillbaka en annan dag. Det var lite regnigt...

Vi tog en tur inne på hotellet istället, Raffles Beijing Hotel...

I Writers Bar, där jag sitter, serveras Raffles berömda "Afternoon tea". Jag har faktiskt suttit nästan här förut...

Bob och jag var i Peking 2004 och då bodde vi faktiskt också här... 

Mamma och jag i den vackra trappan. Raffles Beijing Hotel etablerades år 1900 och har bevittnat många av stadens stora sociala och politiska händelser.


 

Hotellets fasad har länge "stått som en symbol  för Pekings historiska arv, dess öde nära sammanflätat med stadens"... Här en liten titt på insidan, bland de stora och gulfärgade pelarna...

God (australiensisk) middag på kvällen... Pepparstek!

På onsdag var vädret på topp igen. Då var det dags att köpslå med 

taxichaufförerna, för att komma till kinesiska muren. Det blev mannen 

till vänster. Han körde som en biltjuv, snabbt och säkert (ungefär som 

jag gör, ha, ha...) Vi valde den del av muren som låg vid Mu Tian Yu, cirka 

7 mil utanför sta'n...

Väl framme fick vi åka linbana! Utan "väggar"! HJÄLP!

 
Bob och jag fick åka linbana som var täckt när vi var här!!! Det kändes bättre!! Fast vi besökte en annan del av muren den gången...

Mamma och jag hängde fritt i luften! (Vi hade en liten säkerhetsbom att 
fälla ner... )

Men vi kom helskinnade hela vägen upp! Puh! De som en gång i tiden arbetade med bygget av muren, var oftast straffångar och politiska fångar. Tydligen har fynd gjorts av människokroppar inne i muren. Troligen var de arbetare som dött under byggandet och som begravts i murgrunden...

Här sitter mamma Annette på en del av kinesiska muren, Chángchéng, 

长城 (betyder "långa muren"). Mutianyu är en av de bäst bevarade delarna. Kinesiska muren har dock aldrig varit en enda ståtlig mur, som utan avbrott löpt över bergsryggarna. På sina ställen var muren endast en jordvall, eller en massa stenbumlingar som lagts på hög. I Gobi-öknen fick det räcka med sand och kvistar...

Titt-ut! Här är muren hel och fin. Förr i tiden så hämtade folket, som bodde i närheten, byggmaterial från muren till sina egna hus. Det är förbjudet nu...

Jag har läst att de första delarna av muren byggdes redan under Zhou-dynastin (1040-256 f.Kr). Det fanns på den tiden många stridande styrkor i Kina. Syftet med muren var så klart att hålla inkräktare borta, någonting som den dock aldrig lyckades med helt...

I full färd med att fotografera...

Så här blev fotot...

 Det var lite uppför att gå...

År 221 f.Kr utropade Qin Shi Huang sig själv till kejsare över Mittens Rike. Det var han som grundade den första kinesiska nationen och det är hans grav som vaktas av Terrakotta-armén i Xian. Under Quin-dynastin bands de olika delarna av muren ihop till en. Men det byggdes till ytterligare delar under senare tidsperioder och det är anledningen till att muren inte är i ett stycke idag...







På jämna avstånd fanns det vakttorn, som användes för att lagra vapen, husera militärtrupper samt för att sända röksignaler...
 

Här var det turister...

De delar av muren man som turist besöker, är i allmänhet nyligen (från 1980-tal och framåt...) restaurerade delar av Mingmuren. Under Mingdynastin (1368-1644 e.Kr) byggdes den sista delen av muren.

Mamma blev lite andfådd, tror jag...

Det finns 22 vakttorn på den 2250 meter långa Mu Tian Yu-muren, som vi besökte. Högsta punkten ligger 540 meter över havet. Ett kinesiskt ordspråk säger "En man kan inte anses vara modig, förrän han har klättrat uppför Kinesiska Muren"... Och när vi flämtande tagit oss upp till denna vaktpost så kunde vi bara hålla med...








Fast själv hade jag allvarliga tankar om att klättra nedför muren i stället, för min hatt blåste av!!! EXAKT i detta ögonblick! Sk*t!!! Min hatt får nu vila i frid vid 
Mu Tian Yu...

Ingen hatt, som synes...

Det var inte bara bara att gå i trappor. Se hur höga trappstegen är! 

(det ska vara två stycken "bara"...)

En liten välbehövlig vila...

Ända däruppe har vi varit!!

Åsså var det upp i kärran igen...

...på väg ner. Oooiiiii...

Nästan nere...

Så var det bara att snabbt pusta ut på hotellet. Vi tänkte nu besöka den här delen av Peking. Vi hade förresten detta som utsikt från vårt fönster. Den förbjudna staden...





Men först gick vi tillbaka till den fina trädgården, där vi gick då det regnade, bakom Den förbjudna staden...





Synd att jag bara "kan" koreanska. Annars hade jag kanske kunnat läsa vad som stod bland blommorna. Men det var i alla fall vackert...

Fika, så klart, med god chokladmuffins!

Kameran, med självutlösare, stod på den upp-och-nedvända båten...

Det var nästan lika fint här som det brukar vara i de japanska trädgårdarna. 
(Jag vet att jag befinner mig i Kina...)

På väg mot Den Förbjudna Staden så träffade vi på San Yung, som var konstnär och konstlärare. Han undrade om vi ville följa med och titta på en konstutställning, där han och några av hans konststuderande visade sina alster. Tja, det kunde vi väl göra, fast jag talade om för honom att vi inte skulle köpa någonting. Trodde jag, ja. Jag blev helt förälskad i hans tavlor. Jag köper ALDRIG konst. (Jag köpte de två tavlorna till vänster i bild)

San Young, som här packar mina tavlor, har länge studerat den kinesiske filosofen Konfucius. Nu målar han tavlor som speglar Konfucius filosofiska historier. Det var det som gjorde att jag föll för tavlorna. De hade verkligen ett budskap...

Okej, en snabbtitt på tavlorna, nu på väggen i Ulsan. (Bob med hammare och jag med en drink...) 

Tavlan med den röda hästen heter Bole Ser Den Röda Hästens Talang. 

(Bole betyder "gammal man"). Denna röda häst är en långdistanshäst, 

han kan springa hur långt som helst. Men ingen ser denna talang hos hästen, 

utom den gamle mannen. Budskapet: Du behöver en viktig person, som kan se just din särskilda talang. 

Tavlan med de tre små "gubbarna" heter Tre Personer Vandrar Tillsammans. 

När tre personer promenerar tillsammans, så kan vem som helst av dem vara 

lärare inom ett visst område för de andra två. Budskapet: Vi kan alla lära från varandra. 

Så här lär Konfucius ha sett ut. Namnet är en latinsk form av kinesiskans 
Kon Fu Tse. Han levde mellan år 551-479 f.Kr och det är hans idéer som ligger till grund för Konfucianismen. Konfucianismen är en av Kinas tre klassiska religioner eller filosofier och den är väldigt hierarkisk (till skillnad från taoismen och buddhismen). Stor vikt läggs vid traditionella kinesiska seder, som anses vara viktiga för "ett gott samhälle, en god moral och ett gott liv". Fast jag tycker ändå att Konfucius hade många bra tankar. Tydligen var det han som först sa: "Gör inte mot andra, vad du inte vill att de ska göra mot dig". Och han tyckte att det inte skulle finnas några klasskillnader inom utbildning. "Att lära utan att tänka, är förlorad möda. Att tänka utan att lära är farligt".



Här står jag med min snygga röda konst-plastpåse, med mina Konfucius-inspirerade tavlor, som fick vara med mig hela den resterande dagen... Området där San Yung hade den pytte-lilla utställningslokalen, låg i 600-åriga kvarter. Tidigare så användes husen här för att studera viktiga gamla kejserliga dokument. Tydligen så gjordes det fortfarande på sina håll, här i de gamla husen...

Måste ringa Bob och berätta om mina köp...

Nu ska vi besöka Den Förbjudna staden, mamma, min påse och jag... Hela området kring Himmelska Fridens Torg är kringgärdat av staket och vakter. Vissa personer kollas på pass, du måste köra väskor genom en scanner, etc, etc. Det var väldigt mycket säkerhetskontroller...




Vi bad några kinesiska kvinnor att ta kort på oss framför ingången, Himmelska Fridens Port. Då skulle genast en av dem, tillsammans med sin son, också vara med på bild???!!! Med vår kamera???!! Ja, de tog kort med sin kamera också...

Sedan skulle den andra tjejen också vara med. Vi fattade ingenting. Vem vill ha kort på vilt främmande personer?... Fast det är klart, två så'na puddingar som vi, ha, ha....

Sen tog jag ett eget kort. På bara oss! Det blev bäst. Och Mao kom med...

På väg in i den Förbjudna Staden. Vakten kommer i full galopp i bakgrunden. Fast inte till oss..





Fina blommor på vägen in. Namnet Den Förbjudna Staden kommer sig av att 

området under kejsartiden var avstängd för sådana som oss, vanligt folk. 

Bara kejsarfamiljen och hovet hade tillträde dit. Den siste kejsare som bodde i 

palatset var Pu Yi. Han föddes 1906 och blev kejsare vid två års ålder. Pu Yi  

tvingades att abdikera år 1911, men bodde ändå kvar i Den Förbjudna Staden 

fram till 1924. (I filmen Den siste kejsaren, av Bernardo Bertolucci, skildras 

hans livsöde.)

Plastpåsen och vi...

Här var vi oroliga att kameran skulle ramla i vattnet...

Fantastiskt vackra utsmyckade tak...

Innanför en del av stadens portar...

Mamma framför Den Gudomliga Depån. Det byggdes under Ming Dynastin. Taktypen, som tydligen kallas sadeltak, är täckt med gult kakel och är "fem bukter bred och en vik djup". Hur stort det nu kan vara. Här lagrades förr saker som skulle användas som offergåvor, livsmedelsbehållare, lampor, gardiner och kuddar...

Och här kom det flera människor som ville ta kort på oss. Mamma smet undan, men hon tog samma kort som deras "fotograf" tog. 

Här ville "fotografen" ha kort på bara oss damer... jag fattade ingenting. Men det var i och för sig inte så många ljushåriga där jag och mamma vandrat omkring i Peking, faktiskt så såg vi ingen. Så kanske tyckte de att vi var väldigt exotiska. Eller så var det min stora röda påse som drog åt sig blickar, ha, ha.....

Vi kikade bara in lite...

I bakgrunden syns Ancestral Hall. I huset förvarades offertabletter för de kejserliga förfäderna. Även detta tak är täckt av gult kakel..

Vi såg ett brudpar...

 Börjar lessna lite på kultur nu...

Här doftar det gott, under de blommande Jakarandaträden...

På väg mot hotellet igen, vandrade vi längs floden Hai He, som på kinesiska  

betyder sjöfloden...

Utanför vårt hotell...

En sista tur, nu bland liljor och...

...hotellreceptionen...

På kvällen såg vi mera blomsterdekorationer...

På torsdag var vi väg mot Korea igen. Kul att se bara ett ljushuvud på hela planet...

Vi har inte bara hunnit med att besöka Peking. I lördags var vi i Myungduk Eco Park, där vi var i ösregnet sist mamma var här...

Där såg vi som vanligt munskydds-prydda koreanska damer... Det var jättevarmt, vilket man inte kan tro om man ser på hur koreanerna går klädda...

Ännu en välklädd koreansk dam...

Här satt vi och fikade sist vi var här i regnet...

Näckrosorna hade inte kommit ännu...

Walter var ointresserad av att bli plåtad...

Vackra blommor...

Mera blommor...

Och ännu mera blommor...

På lördagskvällen hade vi trevligt besök av Torill och Terje. Bob bjöd då på sin Hummerpasta, som jag skrev om i förra veckan. Mamma gjorde Cheese-cake. 

Och jag tog en drink, ha, ha...

På söndag åkte vi till Grand Park. (Mycke parker blir det...)

Lotusblommorna hade tyvärr inte kommit fram ännu. För vi räknar väl inte 

Lotus-blomma-fontänen?...

Walter mötte en liten vovve, som inte ville gå därifrån. Åter igen så är det varmt, men hundstackarn måste ändå ha stickad tröja. Ja, matte går ju i regnkläder...

Plast-brons-skulpturerna måste vi ju fota igen. 

Och Bob bara måste ha ett finger med i allt.....

Lite trött... Efter lördagskvällen kanske?...

Ny kompis för Walter...

Vi har även hunnit med lite frisörbestyr...(Inget mera Toni & Guy för mig...)

Slutligen så har vi haft en liten "tjej-dag". I tisdags så tog mamma, Torill och jag tåget upp till Seoul...

Vi tog sedan tunnelbanan, där vi stod som packade sillar, som ni kan se...

 Men vad gör man inte för att komma till Teng Teng Skin Clinic, ha, ha...

Där tog vi alla tre Triad Medical Facial. Behandlingen utvecklades först i USA, som ett sätt att "kombinera det bästa av avancerad medicinsk och kosmetisk hudvårdsteknik till en effektiv behandling för hudförnyelse." Eftersom doktor Julius Jon tillbringat så många år i USA, så har han så klart tagit med sig de bästa behandlingarna tillbaka till Korea. De tre delarna innefattar microdermabrasion, lasertoning och kemisk peeling. Behandlingen lär ge resultat på både kort och lång sikt. Huden ser fräschare ut med en gång men behandlingen gör också så att cellföryngring och kollagenbildningen sätter fart. Låter ju himla bra. Så nu är vi släta som barnrumpor i ansiktet alla tre, ha, ha...

Efter denna grundliga behandling var vi trötta och hungriga då vi satte oss på tåget igen. Som tur var fanns det godsaker att köpa på KTX-tåget...
 
Vad sägs om dessa fina rosett-prydda torkade fiskar att smaska på? Säga vad man vill, koreanerna har i alla fall nyttig mat att knapra på och det är ju bra...

Så att man inte blir som denne gubbe. Känner ni igen honom?

Hans namn börjar och slutar på -B, med ett -O emellan... Tjingeling...