fredag 11 maj 2012

Bongil Beach och annat..

I fredags var vi ute på en liten biltur. Vi åkte mot Gyeong-ju, som är ett slags 
stort "kulturområde. Hela kommunen är i princip en blandning av tempel, museum,nationalparker och fästningar.
Tyvärr blev det inte så mycket kultur den här gången, för Walter var inte välkommen på tempelområdet. Vi körde ut mot kusten och Bongil Beach istället...




Vi gjorde ett litet stopp. Mamma gillar blommor...





Cool kille...





"Hoppas att det inte är det här vi ska ha som fika!"...




Nädå. Det blev macka med Kalles kaviar, utan ägg. Äggen var kvar i kylen.
"Alla" trodde att "någon" hade packat ner dem. Ju fler kockar, ju sämre soppa?...




Dita vilar sig...




Bob prövade att bygga stenskulpturer. Fast de rasade hela tiden...




Walter fick ett eget soltält, för det var aningen varmt för en långhårig liten vovve...







...kanske ska känna på vattnet?...





Walter kände lite väl långt ut, han höll på att åka med vågorna ut! Och vi blev blöta om byxorna, ha, ha...




Nästan på fast mark igen...





Okej, ett snyggare kort nu då...




På väg hem från Gyeong-ju så besökte vi veterinären. Walter hade varit irriterad i sitt ena öga ett tag och nu ville vi bli av med det. 
Walter bekantade sig med denna snygga (och jättestora) madam, som också skulle till doktorn...




Det visade sig att Walter hade fått någonting som kallas eye worm! Blä!!
Ögonmask, Theiazia californiesis, orsakar en sjukdom som kallas Theiazia. Den kan angripa hundar, katter, får, hjortar och andra däggdjur. Masken "bor" i tårkanalerna, mellan ögat och ögonlocken och orsakar i allmänhet inga allvarliga sjukdomar, men de kan vara nog så irriterande att ha i ögat! Ögonmask är vanligast på stillahavskusten och är tydligen ingen vanlig sjukdom. Människor kan i sällsynta fall bli infekterade, men vi har klarat oss, trots allt gullande med Walter... Nu skulle han i alla fall ha ögondroppar flera gånger om dagen, så skulle allt bli bra. (Veterinären plockade bort en mask som man såg i ögat... Brrr...)   




På lördag började ögat redan att se bättre ut, som tur var. (Man kan i och för sig knappt se det, så lurvig som han är...)





Då åkte vi till Bangeojin och Seuldo Lighthouse...





På väg ut till fyren...





Fotografen var så klart med, främst i ledet...




Det var varmt...




På hemvägen svalkade vi oss med glass. Portionerna var troligen gjorda för jättar. Spana bara in min bruna skål. Den är till bara mig!!!




Slutligen lite bilder på omgivningarna i onsdags...
Vi spatserade lite i parken vid Ulsan Culture & Arts Center. Det var i den lokalen vi såg på traditionell koreansk dansuppvisning, förra gången då mamma var här...





 Mycket fina blommor som vanligt...






Vårt hus syns i bakgrunden...




Har köpt en ny hatt. Bäst att hålla ordentligt i den nu då. Man vill ju inte att den ska hamna på Taehwa-flodens botten. Det räcker att det ligger en hatt vid foten av Kinesiska muren, ha, ha...




 På onsdags kväll hade vi dock en trevlig stund på restaurang Mungunghwa...
(Vi hade faktiskt på oss snygga skor från början. Men de flesta traditionella koreanska restauranger tillåter inte skor inomhus...)







Vi åt korean barbecue. Det är alltid gott. Bob agerade grillmästare, för vi ville inte ha någon som stod vid bordet då vi åt. Det hör annars till servicen att någon står och grillar köttet åt dig. Det är nästan så att de vill lägga det på tallriken och stoppa det i munnen på dig också...







Det fanns mycket fräscha saker man kunde stoppa i munnen. Bladen, som ser ut som plattfisk, virar man in det grillade köttet i, bläckfisk och lever äter man rått. (Smakar faktiskt helt okej). Den gröna salladen är blandad med en otroligt god krydda, som verkar vara omöjlig att få veta namnet på... Jag, som inte ens tycker om grönsaker, kan inte sluta äta denna, till synes, simpla sallad. Smaskens!!






Visst ser det gott ut? Och trevligt är det att grilla köttet själv och att plocka maten med pinnar. Tar ju lite längre tid för vissa...





 Mätta och belåtna...
 ...utan skor...







 Snygga om fossingarna...





Och slutligen ett foto på de glada serveringstjejerna. Jag vet inte riktigt varför de skrattar så hjärtligt. Kanske var uttalet på min koreanska inte så perfekt som jag själv tycker...





 ...eller kanske skrattade de åt att alla går på att använda deras röda tofflor...
 En liten tjuvtitt under bordet... Tjingeling tills nästa fredag...











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar