Dita i Korea: Hälsning från Hiroshima...

Förra tisdagen fick Walter och Bob klara sig själva hemma, för mamma och jag tog en egen restur...

Vi åkte till Hiroshima, Japan...

På onsdagen tog vi båten till Miyama Island...

...och Itsukushima Shrine.

För att göra det möjligt för pilgrimer att komma till templet, byggdes det som en ”brygga” över vattnet, så att templet verkade flyta, skild från marken. På så vis blev det en gräns mellan ”det heliga och det värdsliga”. Templets kännetecken, den röda grinden, Torii, byggdes över vattnet av samma skäl…

Vi börjar att närma oss...

Den dramatiska röda "grinden" är en av Japans mest populära turistattraktioner.

Man blir väl mottagen av Itsukushimas invånare...

Alla tittar in i kameran NU...

Rådjuren vandrar runt fritt inne på tempelområdet. Det gäller att passa sig om man har till exempel en glass i handen. Om du inte bjuder blir du förföljd av Bambi...

Itsukushima Shrine byggdes 593 när kejsare Suiko kröntes. Templet remodellerades till sin nuvarande struktur 1168, av Tara-no-Kiyomori.

På promenad "över" vattnet. Fast den här tiden på dagen var det lågvatten...

...så folk kunde även promenera ute vid Torii...

Så här lär det se det ut vid högvatten...

Mamma Annette på tempelbryggan. I bakgrunden syns Hokoku Shrine, som var vårt nästa mål...

Men om jag ska orka gå så långt, som till Hokoku Shrine, som åter igen syns i bakgrunden, då måste jag ha MAT...

Vi hittade jättegoda "bullar med hiroshimakött" inuti... Smaskigt...

Nu orkade vi klättra upp till ännu en del av templet...

Senjokaku, (Hokoku Shrine). År 1587 befallde Toyotomi Hideyoshi att denna hall skulle byggas, för att mässa Buddhistiska texter som skulle trösta själarna efter de som dött i kriget...

Men Hideyoshi dog 1598, så byggnaden blev inte färdig, utan står utan innertak och främre ingång. Templet är nu ett slags ”reservtempel” till Itsukushimatemplet...

Det var vacker grönska runt omkring...

Det hängde mycket gammal konst uppe i taket, som tydligen aldrig hann bli färdigt. Ovan syns en Samuraj på sin häst, i full speed...

Inne i Senjokakus stora sal...

Man fick ha på sig himla snygga tofflor. I plast. Underbart en stekhet dag som den här...

Den fem våningar höga pagoden, strax intill Senjokaku, tillhör också Itsukushima Shrine. Pagoden, som byggdes 1407, kännetecknas av att mittpelaren, som går ner från toppen, når endast till förstavåningens tak. Det lär finnas fem liknande pagoder i Japan...

Så tog vi båten från Miyama Island och spårvagnen in till sta'n... Jag tvingade mamma att prova min hatt... Snyggt, tyckte jag, men det tyckte så klart inte mamma...

Tillbaka inne i Hiroshima stad...

Mamma Annette utanför hotellet, på onsdag morgon. Faktum är att Bob & jag bodde här 2004, då vi var i Hiroshima. Fast det kom vi inte ihåg förrän efteråt...

Denna dag gick utflyktsturen bland annat till Shukkeien Garden...

Uppförandet av Shukkeien startade 1620, året efter att Asano Nagaakira installerats som feodalherre över Hiroshima. I mitten av trädgården ligger Takueidammen, som innehåller mer än 10 små och stora ”holmar”. Kring dammens omgivande kullar, finns broar, thehus och lövsalar, som binds samman med stigar.

1945 förstördes trädgården av atombomben. Många av de överlevande tog sin tillflykt hit omedelbart efter bombningen, men de dog innan de hann att få läkarvård...

Hiroshimas utbildningsnämnd tog initiativ till renovering av trädgården, för att återställa den i samma skick som före bomben. Nu för tiden kommer det cirka 180 000 besökare årligen, för att uppleva det vackra Shukkeien.

Det gäller att man ser var man sätter fötterna, så att man inte trillar i vattnet, som Walter gjorde i näckrosdammen för några veckor sedan...

Jag tror att vi såg minst 5 brudpar, som skulle ta sina bröllopsfoton här i trädgården. Smygfotade lite...

Många vackra broar såg vi...

Bron som spänner över dammens mitt, Koko-kyo, (Gränsöverstigande regnsbågsbron) var först annorlunda byggd, sedan revs den och byggdes om, på order av Shigeakira, den sjunde lorden av feodalklanen...

Måste så klart klättra upp på bron...

Takueidammen hade många färggranna invånare...

Hur många karpar som helst!! Och alla ville äta de torkade ärtorna...

Torkade ärtor fanns att köpa som karp- och sköldpaddsmat. Jag ville helst mata sköldpaddorna, även om de ibland misstog mitt finger för en ärta. Aj. De har vassa "näbbar". Men söta är de...

Man tänker inte på att den vackra trädgården ligger mitt inne i en stor stad...

Fler broar...

Bland Hibiskus och annat...

Vi fortsatte utflykten till Hiroshima Castle ...

Hiroshima Castle upprättades av Mori Terumoto. Under Nambokuchoperioden (1300-talet) var Morifamiljen överhuvud för Koriyama Castle, cirka 45 kilometer noröst från Hiroshima.

1589 byggde magnaten Motonari Hiroshimaslottet vid Otagawafloden och flyttade sedan in 1591, för att styra över nio provinser, som idag innefattar Hiroshima, Shimane, Yamaguchi samt delar av Tottori och Okayama.

Bland Hiroshimaslottets ruiner. I bakgrunden syns tornet...

Lite kuriosa om namnet Hiroshima: Otagawadeltat, där Hiroshima ligger, kallades förr Gokamura, som betyder 5 byar i Japan. När man lade grunden för slottet den 15 april 1558 ville man ha ett bättre namn till staden. Tecknet Hiro 広 lånades från Oeno Hiromoto, en förfader till Mori-familjen och sedan lades tecknet Shima 島 som lånades från Fukushima Motonaga. Så kom således namnet 広島 Hiroshima till.

När det under 1871 infördes förbud mot feodala domäner och etableringen av län påbörjades, började slottet gradvis användas som militäranläggning.

6 augusti 1945 förstördes slottet av atombombens explosion. Det nuvarande tornet rekonstruerades 1958 och används nu som historisk utställningshall...

Mamma Annette på väg upp i Hiroshimaslottets torn...

En Geisha?...

Vi hade vacker utsikt över staden och floden. Hiroshima Castle kallas ibland också Carp Castle, för det är fullt av karpar i floden. Men de fick inga ärtor...

Överlevde atombomben gjorde detta eucalyptusträd, som låg cirka 740 meter från bombens hypocentrum…

Naturen är ändå fantastisk. Trädet blommade faktiskt! Och med hjälp av tyglindor och stöttor så såg Eucalyptusen ut att må finfint...

Framför ännu ett minne av atombomben, Hiroshima Prefectural Industrial Promotion Hall, nu för tiden kallad A-bomb Dome. Byggnaden uppfördes i april 1915 och var karaktäristisk med sitt gröna tak. Då atombomben exploderade dödades alla som befann sig inne i domen omedelbart och byggnaden utbrändes helt ...

På Aioi Bridge. Den tidigare bron byggdes 1932 i en distinct T-form. Under det plötsliga trycket av atombomben krossades bron lika snabbt som när en fjädring "snäpper" tillbaka...

På väg mot Peace Memorial Park. Nerium-trädet blommar...

Fredsflamman i bakgrunden, Flame of Peace, brinner ständigt...

Fredsklockan, Bell of Peace, uppfördes i september 1964. Här kan man slå ett slag för freden...

Som västerlänning gåendes inne i Peace Memorial Park blir du allt som oftast stoppad av skolbarn. De tränas av sina lärare att prata engelska och de vet troligtvis att om de ska stöta på några turister, så är det till fredsparken de ska gå...

Söta tjejer. Fast till slut kände vi oss lite jagade. Då Bob & jag var här sist så sprang de efter oss. Vi fick gå därifrån, för när man svarat på samma frågor 10 gånger och skrivit/ ritat fredsmeddelande till 15 olika skolbarn, då är det inte så kul längre. Så mamma och jag smög oss vidare...

...till The Hall of Remembrance, en minneshall för bombens offer. Här inne så gör korten på väggen, av ett nyligen bombat Hiroshima, att det känns som om du står mitt i bombområdet. Man fick egentligen inte ta kort här inne. Jag smygfotade...