På kajakfärd och annat i Namhae...

Förra fredagen packade vi våra väskor för att ta oss ner till Koreas södra kust. Vi skulle bo på Namhae Hilton Golf  Resort igen, där vi var i början av december förra året...

 Observera, vi hade bara packat för 3 dagar... Hrrmm...

På väg...

Vi är nästan framme, då vi korsar Namhae bridge...

Den här gången slapp vi "hund-toalett" och dyligt...

Walter spanar in en hund, som också har sin toalett utomhus (inte inomhus, som många andra koreanska hundar)

Fredagsbloggande! (Och fredags-groggande, ha, ha...)

Hade glömt att öppna terrassdörren, till Walters stora besvikelse...

 Men det var ändå dags för en kvällspromenad i omgivningarna...

 Väl hemma igen, så fick "vi" span på någonting...

Vi hade fått besök av en av områdets alla kaniner, som jag skrev om i december förra året...

Undrar vem som är minst intresserad...

Bob tröttnade snabbt på "kaninjakten"...

 Walter är väl inte helt tillfreds...

 Kanske är dags för undertecknad att gå på kaninjakt?...

 Knepet är ju att locka med någonting, i det här fallet en morot...

Ha-HA!

 Vi blev kompisar!

Han åt upp nästan fyra hela morötter själv...

 Walter tröttnade på skådespelet när han själv inte fick vara med, han satt istället och sov i fåtöljen...

 Luktade jag konstigt om händerna? Kanin kanske?

På lördagsmorgon tog vi ännu en tur kring Namhaes golfbanor och kust...

På bron så gör Walter den numera klassiska "Kinesiska-muren-utkiken"...

  Från bron såg vi några som kampade på piren..(?)

 Här ute, nära kustremsan, skulle det om kvällarna vara en trevlig utomhusbar på taket. 

Den kunde kanske vara värd ett besök, då de till kvällen plockar fram möbler. Och kanske lite vin?...

Fortsatt promenad kring golfområdet...

 ...där de stackars damerna går dubbelvikta för att rensa banan från ogräs...

 ...eller från svampar?

 Blommorna växte vid sidan av golfbanan...

 Bob visar hur man fixar turordningen då man ska ut och slå...

Efter morgonpromenad och frukost var det tid för dagens utflykt. Vi tänkte nämligen åka till Dumo Mael, för att paddla kajak...

Vi fick en karta utskriven på hotellet. Vi skulle bara åka runt bukten, så det var ganska nära.

Det var fler än vi som hade kommit på samma idé denna lördag... Stället var fyllt av både koreaner och amerikaner...

Och alla kajaker med en sittbrunn var uthyrda. Således kunde vi bara få tag på en kajak med två sittbrunnar i...

 Walter är nog tveksam till den här utflykten. Han kryper nerför landgången...

 Hans nya flytväst är på plats. Själva fick vi låna västar...

På plats i kajaken. Bob startade nästan med en "eskimåsväng" då han satte sig. Vår uthyrare glömde nämligen att hålla tag i kajaken ordentligt... (I fall att någon inte vet, en eskimåsväng innebär alltså att man snurrar hela kajaken ett varv runt i vattnet. Lätt som en plätt...)

Ute på böljan den blå. Vi startade med att vara väldigt nära till att paddla rakt in i stenpiren som vi precis lämnat. Det var aningen vingligt i båten om man säger så, ha, ha... Fast Bob lyckades ändå med konststycket att agera fotograf... 
(Av förklarliga skäl blev det inte så många fler foton tagna. Det gällde mest att koncentrera sig på att paddla. Och framför allt på att hålla balansen...)

Inte var det särskilt lätt att paddla med en hund i knät heller! Men vad skulle man göra, Walter fick ju inte plats någon annanstans i denna två-håls-kajak...

Vi kom i alla fall helskinnade från detta äventyr. Här är vi på väg från Dumo Maels kajakställe, som var omgärdat av risodlingar...

Bland risvattnet så simmade det massor av grodyngel..

Massor av risfält är det också, får man väl säga. Alla lika vågräta och snyggt terrasserade...

Här syns tuvor av risplantor, som ska sättas i vattnet...

Nu för tiden görs det mesta maskinellt, så jobbet går lite lättare och framför så går det fortare...

Ofta ser man flera i familjen som hjälper till... 

Här i "ris-odlar-områdena" är det inte bilar som står parkerade utanför husen...

 Här har alla en traktor i mini-utförande i stället... 

Bob sitter i bilen och väntar, medan jag plåtar traktorer...

Mannen sitter väldigt nonchalant på sin traktor, tycker jag... Men kaffekannan och hatten hänger minsann säkert på sina platser...

Vi åkte även förbi American Village igen, som jag också nämnde i december. 
Då visste jag inte om det var en by eller om det var en massa hotell. Det vet jag däremot nu...

American Village finns till för återvändande koreaner från Amerika, som har en 
önskan om att pensionera sig i sitt gamla hemland. På området finns exklusiva 
bostäder och pensionat i stugliknande stil. Det hela lär vara  byggt i amerikansk 
arkitektur. Koreanerna kan, om de så önskar, sälja huset tillbaka till kommunen. 
Jag har läst att det är så koreanerna gör i German Village, som också finns här i Namhaeområdet...

 Bob har parkerat sig utanför Waikiki Beach...

Och vad är en amerikansk by utan Walt Disneyfigurer på busskuren...

Guemberget ovanför dalen, där American Village ligger. 

 Walter och jag pustar ut efter den händelserika dagen...

Kvällen blev i alla fall inte händelserik överhuvud taget. För tror ni att uterbaren var öppen eller? Nä-hä-da! Alla satt inomhus och åt och drack... Vi gick hem...

På gräsmattan utanför vår lägenhet hade vi besök av vår kaninkompis igen...

Han förföljde Walter, ha, ha...

En sån' liten sötnos!

Och på söndagsmorgonen väntade han på oss, då vi skulle ta morgonpromenaden med Walter... 

 Walter var inte alls sugen på att leka med en kanin...

 Här så sprang kaninen faktiskt fram och nafsade Walter i bakbenet, ha, ha...

 Okej, får väl leka lite då da...

 Tjo-hopp över stock och sten!

 Kan ju bara säga... Walter hade inte en chans!

När vi lämnat kaninen och kommit ut i skogen hittade vi (jag) en annan kompis: Grodprinsen. (Eller rättare sagt Paddprinsen...)

 Walter var inte så förtjust i denna nya kompis...

 Jag tyckte att han var söt, jag.

Bob och jag gick sedan till frukostbuffén och Walter fick vara ensam hemma en stund. Fast...

...vi hade glömt att stänga terrassdörren, så han satt utomhus och väntade på oss, då vi kom tillbaka. Ooops...

Sedan var det bara för oss att resa hem mot Ulsan igen.

Vi passerade massor av vitlökshögar längs vägarna i Namhae. Detta var i lördags, på väg från kajakstället...

Här kommer vitlöks-madamen själv... 

Här hänger det vitlök i mängder på tork. Namhae har tydligen perfekt klimat för att odla vitlök. 

Så vitlök odlas i stor utsträckning i denna delen av Namhae... Här ligger en stor hög på tork...

Jag har läst att det i Sydkorea äts mer vitlök per capita än i något annat land. Korea är även en av världens främsta vitlöksproducenter. Jag tror att landet kom på andra plats efter Kina...

Här "rensas" löken...

...och packas i säckar för försäljning...

Vitlöksställe...

En del lök säljs utan säckar också. Fast det måste ändå vara bra att ha så mycket vitlök i faggorna...

 För det betyder ju att det inte kommer några vampyrer på besök, ha, ha...

Tjingeling...