I veckan tog jag en liten tur till "Koreanska Knapp-Karlsson" igen. Den här gången skulle jag dit i ett ärende för Idunn, Walters underbara före detta "barnvakt".
På vägen dit så passerar jag alltid nedanstående port. Den ser oansenlig ut och har gammal reklam från 2008 på dörren, "55th BP Fellowship Events" (BP står för Baden-Powell).
Här håller Korea Scout Association till på dagarna. Tydligen handlar texten om scouter från Minester School och vad som mera står på dörren är ren propaganda, enligt Bobs koreanska kollega (vår ständige översättare och högra hand...). Det handlar mest om att pojkar ska "sköta sig och bli bra", ungefär. Men det var något annat än scout-märket som fångade mitt öga den här dagen...
Den här damen känner ni väl igen!
Och denne kepsprydde herre! Vår svenska kung och drottning.
Men annars så är detta ett event för World Scout Foundation, där både kungen och drottningen är involverade. Rörelsen invigdes redan 1969, men omorganiserades till sin nuvarande form 1977. WSF är en internationell, icke-vinstdrivande institution, vars syfte är att "främja och utveckla unga människor genom scouting". WSF stödjer även program som "Gifts for Peace" och "Messengers of Peace", som inleds 2012. Programmen kommer att utvecklas internationellt för att bygga en bättre värld genom utbildning, förståelse, tolerans och respekt för andra. Vår kung, Carl Gustaf Folke Hubertus, blev scout 1956 och har varit inblandat i rörelsen sedan dess. Han har även varit hedersordförande sedan 1977.
Drottning Silvias Fond invigdes 1993 och skapades som "en varaktig gåva till minne av drottningens 50-årsfirande". Fonden gör det möjligt för unga handikappade, över hela världen, att dra fördel av scouting. Så det har alltså varit sådant celebert besök här. Ja, alltid lär man sig någonting, ute på Ulsans gator...
Här har jag i alla fall kommit fram till mitt mål för dagen, övervåningen på "Knapp-Karlsson". Där är hyllor efter hyllor efter hyllor med tyg, tyg, tyg.... Särskilt gardintyger eller klänningstyger. Och där sitter massor med damer som syr gardiner eller byter dragkedjaor och allt vad du vill ha sytt. På bilden står den trevliga engelsktalande tjejen, som alltid hjälper till med översättningar, med Idunns gardin. Det är broderade körsbärsblommor på.
Och här står "broderi-damen", hon i orange förkläde. Hon sitter dagarna i ända och broderar blommor och blad, på kuddar och gardiner. HELA den broderade gardinen (ungefär 3 meter lång) kostade 70 000 won. Det är cirka 420 kronor! För tyg, sömnad och broderi!! Jag fattar ingenting. Så till alla som ska hit: Passa på att köpa gardiner...
Vi har väl alla firat lite påsk...(Walter är så långhårig just nu, så han ser ut som en liten uggla. Yvonne, "vår" uppfödare och ägare av Padditracks kennel, blir väl tokig när hon ska ta hand om hans päls då vi kommer hem igen...)
Vi hade en väldigt lugn (och allena) påsk, alla norrmän var ju hemma i Norge. Det är väl deras kanske största helgdagar, efter 17:e maj. Så det var inte mycket till påskfest vi hade. Fast Bob gjorde god mat, som alltid...
Jag satt vid bardisken under tiden och grävde i påskpåsen, som mamma hade sänt ner, och som var fylld av en massa gott påskgodis... Röda Ferrari-bilar till exempel...
Våren närmar sig med stormsteg. Vi tog cyklarna i helgen, för att åka och fika (!) nere vid floden. Vi cyklade åt ett annat håll än vanligt. Det blev väl inte det mysigaste stället att sitta på, men fikat var som vanligt gott...
Walter badade lite. Mina fötter domnade bort...
Det kanske Walters fossingar också gjorde, för han var snabbt uppe ur det kalla vattnet igen...
Vi cyklade förbi en "kör-skola" för cyklar. Barnen fick lära sig hur de skulle bete sig vid övergångställen och vad olika vägskyltar betydde. Det kanske fler av koreanerna skulle behöva, att gå körskola. Både för cyklar och bilar.
Längst till höger i bild, i skuggan av huset, så sitter de vuxna i ring och har
"Tool Box Meeting". (Enligt Bob är detta ett utryck som används av oljegubbarna. Då går man igenom allt arbete som ska göras för dagen...)
I den härliga vårsolen förra helgen, så kom vi även ut på några power walks på morgonen. Tja, eller på förmiddagen. I alla fall före frukost...
Walter spanar in matte...
Det blir ju lite väntetid, när man har en hund med sig på promenad...
Fast när det gäller att springa...
...då har man inte en chans...
Det är lika bra att sakta ner, Bob...
Ibland blir Walter tillrättavisad, för att han inte lyssnar...
Sedan blir det en prydlig promenad. Förresten, se på körsbärsträden som blommar i bakgrunden. Snart är det slut på blomningen och alla blommor kommer att blåsa av...
Vattenpaus...
Nu börjar alla blommor att slå ut i våra parker. Det kanske ser ut som att det bara är torra gräsplättar mellan de gula blommorna...
...men det är faktiskt fullt av små blå blommor också. Vet inte vad alla heter...
Efter cirka 50 minuter så har vi kommit tillbaka till trappan, som leder hemåt. Där vill Walter alltid sitta och spana ut över nejden en stund. Ibland spanar han ner under trappan också. Se var pilen pekar...
Där ligger det ibland en man och sover. Tänk att ligga och sova under den mest trafikerade vägen i hela Ulsan... Han syns knappt, men hans skor står prydligt vid fotändan av hans soffa...
Lika prydligt bäddar han då han inte är där. Som den här morgonen...
När vi kommit över på andra sidan av vägen, så har vi en annan trappa att spana ut från. Detta är utsikten. Ett slags skrotupplag/ återvinningsstation. Där ligger gamla kylskåp, microvågsugnar, biostolar, datorer och annat. Gubben skulle väl egentligen bygga hus här, basstrukturen till trevånings-huset står fortfarande kvar. Men så tog pengarna slut och han öppnade en återvinningsplats i stället...
Brädorna, som vi använde för att hänga upp tavlan i gästrummet, köpte vi faktiskt där. Så han har allt möjligt.
I Sverige skulle inte kommunen tillåta att man samlade en massa skräp på tomten. Men här får man göra vad som helst. Här har vi en annan, som har valt att göra sin bakgård till skräpplats. Här finns gamla dörrar, lister och skåp...
Och alldeles utanför hade någon ställt lite saker. Men jag tror att grejerna hade hamnat fel...
För vad skulle man ha fisken till? Koreansk återvinning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar