Dita i Korea: Walter har sett på stan...

Tänk att jag nu har varit här i Ulsan ett år! Förra året, den 29 januari, så satt jag här i soffan, efter en lång flygresa för Walter och mig. Ja ja...
Det blir lite "friskare" skriverier idag, äntligen man börjar känna sig som vanligt igen.

Även om jag kanske ser ut som en liten sjukling, i joggingbrallor och allt, så var jag tillräckligt frisk i söndags för att "baka" köttfärslimpa. En stor en, vi har ju fortfarande en massa köttfärs kvar, sedan vi köpte för mycket till vår tidigare hundvakt...

Och Bob gjorde ny förrätt, ugnsbakade, fyllda champinjoner...

Champinjonerna var fyllda med bacon, paprika, lök, köttfärs, ost och så svamp,
så klart. Smarrigt...

Jag har äntligen kunnat börja med min franskakurs igen, efter min envisa "korean flue". Här snackar jag och Stephen över skype i tisdags. Eller, det är väl mest han som snackar... Och han pratar minsann inte långsamt...

Förresten så snöade det i tisdags också. Syns det, eller ser det bara ut som att linsen är smutsig?... Snön ligger kvar här lika länge som i Göteborg. I cirka 2 sekunder...

Så går vi vidare till: Walter har sett på sta'n"...

På Walters och mina morgon- (förmiddag-) promenader, så går vi oftast inne i den äldsta delen av sta'n. Husen är små, vägarna smala, inga trottoarer och där finns inte så mycket bilar. Men man träffar ofta på små kompisar till Walter, av alla de slag. Ja, det kanske inte är så lätt att se, men det går faktiskt en katt här. Walter har hälsat på den tidigare...