Parken vid Myeongdeoksuwonji...

Walter är en väldigt duktig och läraktig hund. Han blir bara mer och mer hörsam då vi är ute. Så nu tänkte vi försöka att lära honom lite nya små knep, som vi kan ha nytta av. Till exempel "städa"= Han lägger tillbaka sina leksaker på sin plats. Det skulle vara bra om han kunde. Fast vårt andra trick "diska", verkar inte ha vunnit något större gehör hos Walter...

Han ser ut ungefär som jag gör, när jag ska ta hand om disken... 




I söndags var vi på vår traditionella "helg-park-tur". Den här gången åkte vi till en park som låg nära Hyundaivarvet. 
Parken började byggas för flera år sedan, men så tog pengarna slut. Nu har det tydligen dykt upp lite mera kosing, så bygget har börjat igen. Det kommer att ta cirka två år innan parken är helt klar...







Parken är byggd kring en konstgjord sjö, Myeongdeoksuwonji. (Jag tror att -ji betyder sjö). Allting är välgjort och byggt med omtanke. Naturliknande material har används överallt och alla små träd är stöttade med pinnar för att kunna växa rakt. En "tämjd" natur måste man ha...

Amasonfloden?...

Just här har jag en liten skrattattack. Walter skulle självklart följa med mig då jag poserade på stenarna i näckrosdammen...

...fast han glömde att titta på stenarna han skulle gå på. Han följde efter mig, trampade glatt på i mina fotspår... och ramlade i vattnet... Han blev jätteförvånad, ha, ha... 







När man går inne i parken så glömmer man nästan bort att den ligger mitt inne i stan...

Som vanligt så ville vi ju inte bara gå på färdiglagda väger, så vi gick så klart upp i skogen och berget. Flås! Pust! Det var VARMT... Och UPPFÖR...

Liten karta på hur och var vi har gått inne i parken, före "bergsskogen"...

Blöt och lerig hund...

Det ser verkligen ut som att det var en regnskog vi vandrade i... Och det är väldigt mycket grönt. Det ska tydligen göra en lugn?...  Fast när cikadorna spelar så högt som de gör här, så vete katten om det känns så lungt... Men vackert är det.

På vissa träd så växte barren i små "tofsar" på stammen... Märkligt...

Skogsmulle-Bob...

En skyttegrav mitt ute i skogen...

Här har vi ett kommandotorn. Även om vi gör oss lite lustiga på våra foton, så är det skrämmande med alla militära övningsfält som finns lite här och var. Det märks att landet är i ständig beredskap...

Bob tränar i hinderbanan...

Walter prövar också...

Klara färdiga gå!

Walter och Bob..

På vandring...

Ännu mera hinderbana. Fast man måste vara jädrans smal om man ska komma igenom däcken. Inte så kul att fastna där... 

 

Lerig väg... Bra att vi har vandringskängor... 

Det har den här personen inte haft på sig... 

Vill bara visa att Bob ibland har på sig min "nästan-ryggsäck"...

Sk*t också, han upptäckte mig...

Här har vi en riktig näckrosdamm. Ingen konstgjord, som nere i parken, utan en så'n som vi har hemma i skogen på Orust!!!

Bob upptäckte en pinne med kottar på, som hade ett aningen lustigt utseende. Han har bra fantasi, Bob... Walter ser undrande ut... 






Två nunnor kom vandrande i skogen, vid militära träningsanläggningen...

Så var vi tillbaka i parken igen, efter en vandring på cirka två timmar...

På tisdag träffade Walter och jag Hedda, Marita och Idunn, Walters söta hundvakter... 

Vi promenerade i Ulsan Grand Park. De stora bladen i bakgrunden tillhör Lotusblommorna, som tyvärr är lite utblommade...

Mera Lotusblommor... Alla Solrosor som jag visat tidigare är nu "skördade". Allt är borta för att antagligen avändas till solrosolja, torkade frön och annat...

En vovve som är helt slut efter skogspromenader, parkpromenader och simturer. Och på tal om vovve, jag mötte en väldigt trevlig, engelsktalande korean i hissen igår. Walter satt fint vid min vänstra sida som vanligt. Utan koppel. Mannen talade om för mig att det var lag i Korea att ha hunden kopplad ute. Jaha, sa jag, det visste jag inte. Sedan gick mannen ut på "sin" våning. Jag funderade på det han hade sagt.

Här står man med en jätteliten, jättelydig hund. Han ska vara kopplad, annars blir det böter. Hmmm... Vi talar alltså om ett land där folk slänger sina matrester ute på gatorna, busschaufförer och lastbilschaufförer kör mot rött ljus, bilar står parkerade på övergångställen och trottoarer. Ett land där taxibilar slår på varningsblinkers och stoppar mitt i körfältet för att släppa av någon, mopedister kör i "motsatt" färdriktning och på övergångsställen och där 4 personer kan åka på samma moped, utan hjälmar, som på nedanstående foto...

I och för sig så har chauffören hjälm. Oknäppt under hakan. Men hans två små barn och hans kvinna har det inte. Det sitter ett litet barn i hans knä också, se den lilla handen under mannens hand. De kör alltså på huvudleden, mitt i rusningstrafik. Han verkar då inte så rädd om sin lilla familj.  Undrar vem som borde ha böter...

Jag vill inte verka nonchalant, men så länge Walter är så lydig som han är, så kommer han allt att få gå utan koppel...

P.S. Mamma, nästa fredag sitter du här och läser bloggen...