Teambilding och koreansk fika

Förra torsdagen var som sagt Bob på Team Building. Stället de var på hette Greenpia Resort, som låg i Pyeongchang County.

Anledningen var att det var dags att diskutera HMS, d.v.s Hälsa Miljö & Sikkerhet. Sades det... Men alla vet ju att det bara är ännu en möjliget till att få äta och dricka gott...

Torsdagen började tidigt, med en bussresa på cirka 5 timmar från Ulsan. Sedan var det dags för lunch. Därefter var det HMS-möten fram till eftermiddagen, som följdes av "egna aktiviteter". Skidåkning, snow board, promenader, osv. Bob gick till rummet och vilade sig, ha, ha... 

    Här är Bob klädd och färdig för kvällens eskapader...



Här var middagsstället. (Inte tycker jag att det ser så mysigt ut...)

Det var faktiskt i en spelhall... Det ska vara koreaner till det...

 

Fredagen fortsatte med HMS-frågor fram till lunch. Dags för egna aktiviteter igen, denna gång var Bob på tur... Här syns hoppbacken!

Sydkorea ansöker just nu om att få vara värd för OS 2018. IOC-kommitén (International Olympic Committee) var där samtidigt som Bobs Team Building. Hoppbacken är en del av idrottsparken som kan användas om Korea blir godkända.



Här har Bob vandrat upp till hopptornet, som för övrigt är 59 meter högt...

 Bob står nu på hoppavsatsen... Ner till slutet av backen är det 125 meter. Har ingen större lust att hoppa ner där...




Och efter en slitsam promenad, var det självklart dags för "After Walk"...Vilket innebar några kalla öl i solen, cirka 20 plus...

Å ja fick va hemma!!! 



På lördag tog Bob & jag en utflykt till "kakparadiset"...

Har aldrig sett så mycket kakor, tårtor och bakelser på ett och samma ställe! SMASKENS!!  Och allting var otroligt fräscht och prydligt. Personalen som bakade hade både handskar och munskydd på sig...



Det var minnsann inte så himla lätt att bestämma sig...



Fikapaus...

  

 Å på hemvägen hittade vi en fin kruka, inne i en industrilokal. Bräddfylld med...grejer?... Inte riktigt Bobs favvoställen att handla på, men jag släpade in honom. Och vips gjorde vi ett fynd...Tyyp...

 



Water fick vara hemma då vi var på "utflykt" på lördag. Han börjar förresten få det lite för bra. Ska det vara nödvändigt med egen soffa...

    ...och egen fot-tvättare...

Här hade Bob och Walter varit på "kvälls-jogging". En bil hade kört in i en stolpe, så det låg diesel på vägen. Walter stank som en hel tankbil. Därav fottvättandet...



Fast ibland hamnar han allt i skamvrån, ha, ha...

I söndags tänkte vi åka till "Paraeso Waterfall". Det skulle, enligt beskrivningen, vara ett 15 m högt vattenfall och "när de mystiska skuggorna från berget reflekterar sig i vattnet, tar det andan ur dig"... Rakt översatt...

Vi körde och körde och körde. Problemet var att vi inte hade en speciellt utförlig karta. De kartor vi kan få tag på här är på koreanska. Stor hjälp...



Och det gällde ju att hålla ögonen på vägen hela tiden. Det var ju inte bara bilar man skulle akta sig för...

 

Tra-daj-di-da... Liten söndagspromenad på stora vägen...

Efter två timmar i bilen (resan till vattenfallet skulle ta cirka 20 min...) insåg vi att vi troligen inte skulle hitta dit. Vi följde en skylt som visade till några varma källor. Dit hittade vi inte heller...

Meen vi kom fram till någonting som hette Red Rock (tror jag...). Det var en jättevacker vandringsled, som sträckte sig högt upp över fjällen. Vi kunde inte vandra så särskilt mycket denna söndag, men vi ska snart åka tillbaka, innan det blir för varmt. Fullt utrustade med vandringstavar, handskar, kepsar och munskydd, som alla andra koreaner. Om vi nu hittar dit igen...

Walter & Dita utforskar lite...



Walter utforskade lite väl mycket, för han trillade i vattnet.(Vet inte om det syns att han är blöt...) Han såg otroligt förvånad ut då matte hivade upp honom. Sedan fick han "spatt" och rusade omkring som en galning bland löven. Var väl rena turen att han inte halkade i igen, ha, ha...



På fälten verkar det som om man har egna små "friggebodar" att ha sina "grejer" i. Ris-planterar-grejer...

Hela fältet är fyllt av kråkor...



Walter var inte särskilt intresserad...Han ville nog bara hem och bli torkad efter sina strapatser...