fredag 26 februari 2016

P.O.W Camp...

Det är inte så ofta vi äter risgrynsgröt med "smöröga", men förra lördagen var det dags... 
 
Socker, kanel och smör. Smaskens... 
 
 
 
 
Vi var på besök i den Norske Sjømannskirken , där de serverar gröt och våfflor varje lördag... Sjömanskyrkan är i det lilla huset på pelare i bakgrunden, med norsk, svensk, dansk och koreansk flagga fladdrande...
Det var under 2009 som norska företag kontaktade Sjømannskirken, med en önskan om att organisationen skulle etablera sig i Okpo, här på Geoje Island. De flesta var projektpersonal i byggandet av båtar och oljeriggar på varven Samsung, Hyundai och DSME. I januari 2010 började kyrkan byggas och dörrarna öppnades redan i mars samma år.
 
En präst vi pratade med i lördags, berättade en kul historia om hur de fick tag på platsen för kyrkan. Prästen hade suttit och fikat med en god vän. De satt och pratade om att de inte hade någonstans att ta vägen och om hur de skulle finansiera det hela. En koreansk man (byggmästare) hörde samtalet. Han erbjöd sig i princip att fixa det hela. Han ägde en del andra fastigheter i området, så kyrkan byggdes i samma område, på pelare, för att byggmästaren skulle ha parkeringsplatser till sina andra hyresgäster. Tydligen så har Sjømannskirken ett kontrakt som varar i princip för evigt och en väldigt fördelaktig hyra. Snäll byggmästare...
 
 
Bob gillade gröten...
 
 
 
 
 
Det gjorde Arne och Inae också, det var nämligen dem vi skulle träffa på vår lördagsfika. Trevligt som vanligt.





På söndagen besökte vi ett ställe där det troligen aldrig har serverats gröt med smör och kanel, Historic Park of Geojedo, P.O.W Camp.
 P.O.W Camp byggdes för att vara fångläger under Koreakriget. Stor som en hel stad... (P.O.W står för Prisoner Of War)

 
 
Inte världens bästa foto, men så här såg det ut 1951...
 
 
 
...och ungefär så här ser det ut nu... Fånglägret sträckte sig över hela Gohyeon...
 
 
 
 

Av totalt 170 000 krigsfångar så var cirka 20 000 från Kina och 150 000 från Nordkorea...








 



Skulpturen i bakgrunden kallas: Bridge on Daedong River. Den illustrerar en händelse från kriget.
FN-styrkorna retirerade, så gjorde även de koreanska civila. Tusentals människor flyr från de framryckande kommunistiska styrkorna.
 



Här är en bild på den verkliga händelsen. Den amerikanske pressfotografen Max Desfor vann Pulitzerpriset för detta foto, på koreanska flyktingar som kämpar för att ta sig över den förstörda bron...
Den 4 december 1951, gav sig flyktingarna ut på en hård och eländig resa. Nära den nordkoreanska huvudstaden Pyongyang försöker de passera en förstörd bro över floden Taedong (även Daedong)... Många drunknar...
 
  
 
I Historic Park of Geojedo finns också ett stort Diorama. Ett Diorama är egentligen ett slags "tittskåp", där det finns saker i förgrunden och med en målad fond i bakgrunden. Det ger hela bilden ett djup... Dioramat är det första i Korea och tydligen det största "tittskåpet" i världen...
 
 
 

Geoje POW Camp var stort som 1214 fotbollsplaner... Ungefär...




Geojes fångläger levandegörs...





Det första kollektiva våldet mot lägervakter inträffade i mitten av juni 1951. Vissa nordkoreanska tjänstemän protesterade mot att behöva gräva latriner och sopgropar. Det slutar med kalabalik, 76 av krigsfångarna stenar vakterna och soldaterna öppnar eld. Tre fångar dödas...




Fler incidenter följer, som till exempel demonstrationer, arbetsvägran och hot mot lägerpersonalen. Jag tror att det begicks cirka 15 mord av antikommunistiska koreanska fångar. Vid ett tillfälle fick vakterna rädda 200 krigsfångar från Compound 78, där hårdnackade kommunister försökte styra lägret...



 

I slutet av juni 1950, börjar den nordkoreanska armén, North Korean Peoples Army, genom en överraskningsattack, att invadera Sydkorea...





Republic of Korea Troops, sydkoreanska armén, försvarade sig desperat mot floden av nordkoreansk armé...







Vi fortsätter in i parken...





Vakttorn...



Jag har läst att hela det kollosala fånglägret var indelat i 4 inhägnader, som i sin tur var indelat i 28 läger, compounds... Varför har då detta compound nummer 62? Och lägret med de "hårdnackade kommusisterna" hade nummer 78. Jag har nog missat nåt...





 
Provsitter bilen...




Fångbaracker och fångarnas dagliga liv har återskapats...
Modellerna i bakgrunden visar hur fångarna fick sköta sina personliga behov. Inte så trevligt att sitta upphöjd, på rad, när man ska göra sånt...
Inte trevligt att kissa i ring heller...






Bob läser lite historia...




I sådana här baracker sov fångarna...




 
...och utförde sömnadsarbeten...




På väg in i Compound 78. Det var huvudbyggnad för flera upplopp. Dessa upplopp ledde till att 400 unga anti-kommunister avrättas av The Peoples Cort...

I april och maj 1953 hemtransporterades 6670 sjuka och skadade kinesiska och nordkoreanska krigsfångar. Efter att stilleståndsavtalet undertecknats i juli, transporterades ytterligare 78 823 kinesiska och nordkoreanska fångar hemåt... Jag läste någonting om att det var svårare för de sydkoreanska fångarna att återvända hem. Nordkorea ville inte släppa ut dem...





Rester från kriget, som tankar, lastbilar och annat visas också i parken...


 
 


Stridsvagn...





Bob är ju van att åka helikopter, när han ska ut på plattform...




 

Här vill man verkligen vara på rätt sida om staketet...
Fånglägret stänges efter undertecknandet av vapenstilleståndet, som avslutade kriget. Denna minnesmärkespark uppfördes 1997, på delar av det gamla lägret. Man ville på så vis säkerställa att Koreakriget inte blev ett bortglömt krig.....




Vi passerade "köket" på vår väg ut från parken. Det användes för att göra mat åt de cirka 170 000 krigsfångarna. En del kockar valdes ut bland fångarna. Det var också i köket som kommunister och anti-kommunister förhandlade. Det blev nog inte så mycket kanel och socker på gröten här inte...

Och det gick nog åt mycket ved för att värma upp alla stora kastruller, som stod och puttrade...


Jag tänkte avsluta lite trevligare, efter fångläger och tragisk krigshistoria. För ett tag sedan så plockade jag ju ved i skogen...

Nu har jag även skaffat lite redskap. Såg, hammare och stämjärn... Huggkubben hade vi sedan tidigare... (Den tvingade jag förresten Bob att bära hem en sen kväll...)



Sånt här håller jag på med då Bob är på jobb. (Finns ju självutlösare på kameran, ha, ha.) Dita in action! Hej-å-hå!!!
Mitt DIY projekt! (Do IT Yorself) Fortsättning följer. Tjingeling... 
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar