fredag 1 februari 2013

Robert Burns födelsedagsbal...

Nu har det slagit till med mitt favvisväder igen! Riktigt ösregn den här gången, med lite blåst som grädde på moset, ha, ha.
Självklart tar man lite extra långa promenader då vädret är så "bra". Ser ni min lyckliga min? (Obs, fotot är taget med självutlösare. Bob höll sig inomhus...)




Vet inte om Walter är jättenöjd med regn, fast han klagar inte... Här har vi gått ner för att titta på havet igen...





Annars så har det sett ut så här hos oss i veckan. Fullmånen har speglat sitt sken över viken och Seuldo lighthouse. Den vita pricken som syns precis under månen är förresten ingen fiskmås, utan ett flygplan...
  Det har varit lata dagar, under fullmåneveckan...





Walter har fått lite pedikyr, vi har promenerat och läst böcker...










 
Försökt läsa vill säga. Walter har gjort sitt bästa för att sitta ivägen...  
Varför har vi varit så trötta och lata denna vecka, kan man fråga sig?





 Jo, vi har varit på stort "födelsedagskalas" igen...
Precis som förra året, i slutet av januari, så var vi på Burns Night Charity Ball och återigen så var det Ulsan St. Adrews Society som fixade balen. Föreningen är förresten uppkallad efter Skottlands skyddshelgon Saint Andrew. Välgörenhetsbalen verkar ha haft olika namn genom åren, ibland kallas den The Ulsan St. Andrews Charity Ball och ibland Burns Night Charity Ball...   


  

Vad vi firade i lördags var poeten Robert Burns, som föddes den 25 januari 1759. Han ser ovanligt välbehållen ut för att fylla 354 år...
Skottlands nationalpoet går under många namn; Robbie Burns, Rabbie Burns, Scotland's favourite son, the ploughman Poet, Robden of Solway Firth, the Bard of Ayrshire och ibland kallas han kort och gott för Barden. Han blev bara 37 år gammal, men hann ändå med att avla tolv barn med fyra olika kvinnor... 
Den tidens rockstjärna?...

Jag berättade förra året en del om välgörenhetsbalen, vad intäkterna går till och lite om "Bardens" liv och leverne, så det blir inte så mycket mer av det idag. 
I alla fall så skulle vi, samtidigt som vi bidrog till välgörande ändamål, ännu en gång fira "Burns, hans kulturella bidrag och alla de bästa delarna av Skottland". Vi skulle få njuta av champagnemottagning, en fem rätters middag (traditionell haggis inkluderad), goda viner, whiskyprovning för finsmakaren, skottsk dans, stort lotteri och välgörenhetsaktion, allt akompanjerat av Ór Ceilidh Band, särskilt hitflugna från Skottland. Klart att vi inte ville missa det...






Det var bråda tider här hemma veckan före kalaset. Det är ju för tillfället svårt att hitta i lägenheten, bland alla packlådor och resväskor. Var någonstans finns kalaskläderna till exempel. I vilken låda la vi dem? Eller ligger de kanske i en väska? Ingen minns...
Vi fick ta och fixa nya kalaskläder. Lägenheten blev raskt kombinerat syrum, strykrum, kök, matrum, vardagsrum, tv-rum. Himla praktiskt...





 Hade köpt glittrigt tyg till mig och olika rutiga tyger till Bob. Kanske till en kilt?...





Det blev ingen kilt, men väl en skotskrutig väst. Här står vi på röda mattan, på Hyundai Hotel...




Alla fotograferades på röda mattan innan kalaset. Så här kommer bilder på vilka vi var vid vårt bord...
Jan Harry och Lowri...





Erik...





Petter och Christer...







Göran...











 Trond... (Satt inte vid vårt bord, men "Trond Bond" måste så klart förevigas på 
röda mattan...)






 Morten...




Terje och Torill...




 Och så Jorma. Han ville ha någon med kjol bredvid sig på fotot, men eftersom hans hustru befinner sig i Sverige så fick han fixa det på annat sätt... Det blev i alla fall ett stiligt foto...







Sedan var det champagnen som väntade. Lowri, Jan Harry och Bob står snällt uppställda i väntan på att bli serverade vid champagnebaren...







 Isskulpturen står på plats, precis som förra året...





 Petter skålar...








Klart man måste ha ett foto framför skulpturen. Bäst att skynda sig innan den smälter...







Morten och Bob var stiliga...








Jag och Rina. Men Jan Birger missade fötterna!






Då tog han ett annat kort... Men det var inte jag menade...







 Nytt försök... Blev mycket bättre...







Så tog jag kort på Rina och Jan Birger. Och missade fötterna, ha, ha...








Dags att gå in till middagen, för här kommer John Lovett, min favorit säck-pipe-spelare, my favorite piper...







Bob, Torill och Terje är på väg in i salen...






Jan Harry har, på vägen in, fixat två champagneglas...







"Ska man våga sig närmare tro?"






Jajje-männsan!







Vårt (än så länge tomma) bord.








Bordet börjar fyllas upp. Peace...







Petter tar kort...






Lowri tar kort...






Kanske tog de foto på all personal, som stod uppsträckta längs med salens väggar...





 Christer prövar akustiken i glasen. Undrar om den var bra?...









Vårt kanontrevliga bord!










Terje och Torill.







Bob och Dita. Jorma försöker i bakgrunden att få ordning på sina glasögon. Han vill väl läsa programbladet...






Bordet intill oss var också trevligt. Där satt bland annat Geir. Astrid, i sin fina bunad, ser vi bara ryggen på...







Fler vid grannbordet. Jone, också i bunad, och så "Trond Bond"...






Bob hälsar på bordsgrannarna...







The piper John Lovett igen. Bakom honom kommer kocken, med "haggis-korven" på silverbricka. Nu börjar kalaset på riktigt...



Haggisen behandlas som guld...






Craig Russel, en av medlemmarna i Ulsan St. Andrews kommittén, går runt och lottar ut småpriser, som en liten "aptitretare"...






"Så spännande!"







 Han undrade om jag ville ta en av hans... kulor... Hmm...







 Han hade en himla massa kulor i påsen och jag fick tag på kula nummer 11...








 Det var Torills nummer! Hon vann en I-pod...







Måste ju ha kort på mig och en stilig skotte!






En snygging till, dagen till ära i skotskrutig väst...







Bente och Arnt satt vid ett annat bord...







...tillsammans med Jan Birger och Rina...







Dags för snapsvisa till vår wisky. Vi var hela fem svenskar vid vårt bord, men jag minns inte riktigt vem som valde låten...

"Nuu tar vi den, nu tar vi den, nu tar vi den, nu tar vi den. Nu taar vi den, nu tar vi den, nu tar vi den, nu tar vi den. Nuu tar vi den, nu tar vi den, nu tar vi den,
nu taar vi den!"






Vid det helnorska bordet intill tyckte de att det var ett jäkla tjat om att "ta den" men ingenting hände, ha, ha...
"Åååå så havner vi på fyllefest igjen! Hei! Skål!"
Kort och konsist. Jag gillar norskevisan bättre...






Undrar om det blev så mycket snapsvisor bara för att vi fått Haggis på borden?
Haggis with neeps and tatties (haggis med mosad kålrot och potatismos ungefär)...






Vet inte riktigt om sked är rätt verktyg att använda sig av, då man ska inmundiga denna skotska nationalrätt. Christer ser väldigt bekymrad ut, till Lowris förtjusning...
Han kanske hade läst "innehållsförteckningen". Jag bara måste ta med receptet i år igen...



Haggis (8 portioner)
Fyllning                                              Omslaget
1st fårhjärta                                      1 st fårmage
2 st fårlungor                                    5 l saltat vatten
1 st fårlever
2,5 kg köttbiprodukter från lamm
2 st gula lökar
225 g havremjöl
1 msk salt
1 tsk svartpeppar
1 tsk koriander, torkad & malen

Gör så här:
1. Gör ren fårmagen och lägg den i kallt, saltat vatten över natten.
2. Tvätta lungor, hjärta och lever. Lägg i stor gryta tillsammans med
köttresterna, låt koka i 2 timmar.
3. Sila ut buljongen och spara.
4. Finhacka lungor, lever, hjärta och köttrester.
5. Lägg i skål och tillsätt den hackade löken, havremjölet och alla kryddor.
Blanda väl. Tillsätt lite av buljongen, så konsistensen blir mjuk.
6. Skopa blandningen i fårmagen, så att den blir drygt halvfull.
7. Bind ihop magen med stark tråd och pricka några hål i den, så att den
inte spricker då den kokas.
8. Lägg Haggisen i en gryta kokande vatten. Låt koka utan lock 3 timmar.
Häll i mer vatten om det sjunker under toppen på Haggisen.
9. Sedan är det bara att skära upp och servera. Mums-filli-babba!!!



Det låter väl smaskigt? Fast oavsett ingredienser eller Christers min, så säger jag som förra året: Det smakar faktiskt gott...


Chister höll nog inte med, för hans haggis stod orörd kvar på bordet.
Sicken fegis, ha, ha...





Efter att vi andra hade avnjutit vår haggis, så kom "den riktiga" maten... 
Christer kunde andas ut...








Hederligt stekt kött med sås och potatis...








Det blev mycket snapsvisor efter haggisen också...
Ååå så havnar vi på fyllefest igjen. Hei! Skål!





(Och så här tjusiga blir vi efter många snapsar. Raj-di-daj-daj-daa.  Eller kanske har vi fått Haggis mellan tänderna... ...)




Craig går runt och förklarar hur lotteriet går till och kollar så att vi lägger pengarna i rätt papperspåse (!)... De litar på sina gäster i Skottland, ha, ha...








Så här glada var vi!







Dags för underhållning med trumspel från UPGCC, Ulsan Parent Group of Child Cancers...







Jag skrev om föreningen förra året. Detta är barn som vunnit över sin cancer.
De träffas nu regelbundet på lördagar, tillsammans med föräldrar och syskon,
och delar sina berättelser och lär sig att spela traditionella koreanska musikinstrument...






Tyvärr så satt barnen inte på scen, som förra året. Nu var det i princip bara gästerna som satt längst fram som såg någonting... Om man stod upp så såg man lite grann...






Jag passade på att bli fotograferad med ännu en folkdräktsklädd man, Jone. Hans bunad kom från Rogaland...






Bob passar på att kramas med Jorma...






...och med Christer...







Två blåögda svenskar, Jorma och jag, på detta "ta-kort-på mej-själv-foto"...







 
 Trond och Morten ser belåtna ut...






Mingel runt bordet...






John Lovett igen...







Han fick hjälp av ännu en säckpipespelare...







Från scenen akompanjerades de av Ór Ceilidh Band. Mannen i mitten får nog tänka lite på hur han håller knäna. Jag menar, om det är sant det som sägs om vad skottarna har under kilten. Ingenting. Snart ser vi i alla fall någonting under hans kilt...






Fast kanske hade det varit uppskattat av publiken att få se, ha, ha...







Det skålar vi för!






Ta-kort-på-mej-själv-och-Bob-foto...







Här verkar Bob och Torill stå i startblocken för någonting...







Nu skulle här dansas Gay Gordon...





 Bildbevis! Bob syns vid pilen...





 ...och jag syns faktiskt också lite, vid pilen till vänster. Vi prövade senare att följa tätt i stegen på det skotska paret som syns i bild. Då blev det lite lättare. Men som vanligt så snurrade, vände, klampade och skuttade folk åt olika håll, ha, ha...





Det gick aningen bättre detta året, det måste jag säga. Övning ger färdighet?...







"Det gjorde ni bra"...







Undrar om Trond gör tummen upp för Bobs dansförmåga eller drinken?...







Så hade turen kommit till lottdragningen...






Erik har radat upp sina lotter...








Våra lotter låg uppradade också...





Folk väntar på att få "sitt" nummer uppropat...





Jone och Craig är stiliga i sina folkdräkter...






Jone har hämtat sin vinst...





John kramas om av sin hustru, Bae Han Chill, efter sin vinst...






Vem som vann Mac:en har jag ingen aning om...






Jag var mera intresserad av vad Trond höll på med...





Han delar ut "svensk vitvin" med coca cola i... (vodka & cola alltså...)




Trond Bond!





Erik och jag var glada, trots att vi inte vann någonting...








Ännu fler glada människor; Craig, Astrid, Linn, Jone och Geir...






Jone och jag tillsammans med Geirs vackra dotter Linn...







Geir såg oss allt! Han liknar förresten någon på den här bilden...





Ja, just det ja!





Tror att det var Bob han ville ha till Burns Night, ha, ha...








 Trond, Jorma och Per Arne...









Jag och Astrid i sin fina bunad...



 
Rina tillsammans med en Kossco-anställd tjej (minns inte namnet)...





Söta Hai Book och jag...




Så var festen nästan över och det var dags att börja dra sig hemåt...



Fast här verkar ingen vara på väg att gå hem...





Dessa herrar borde kanske fundera på hemfärd, med tanke på det något feminina handlaget hos vissa...




Nix-pix, här fanns det ingen tanke på nattmössa. Det var ju efterfest på
Sea Side. Trond, Morten och Arnt var redan på plats då vi kom dit...






 
 Göran, Bente och Bob trängs i soffan...




Säckpipan var också på plats...
John Lovett is cool!




Där sitter ju en cool kille till! (Själv ser man ju, i denna sena timma, allt annat än cool ut, ha, ha.)

Förresten, på tal om coola killar...



...skottarna sätter ju solglasögon på "barden"
och säger "Robert Burns is cool"...
Nåja, han var säkert cool, "rockstjärneaktig" som han verkat vara. Fast jag vet någon annan, född samma datum som Rabbie, som jag anser vara mycket coolare...







 Walter the Dog...
Är inte han cool i mina solglasögon så säg! Tjingeling.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar