Ute på promenad i torsdags, såg vi denna skojiga gubbe. Han hade motorcykelhjälm men hade dock förlorat både motorcykel och kropp...
Walter är också skojig. Och tålig, inte minst. Han klagar varken då han får en kudde i huvudet eller då han tvingas ligga och svettas under en filt halva natten...
Det är jag som ligger på vänstersidan av sängen. Inte så himla lätt att hålla ordning på attiraljerna, då man ligger och sover...
Ibland får Walter gå med på restaurang också...
Som i söndags. Då var Walter, Bob och jag på den thailändska restaurangen Sarojin, tillsammans med Torill och Terje
Fast Walter var väl inte riktigt på restaurang förstås...
Men han klagade inte då heller. Han satt bara och kikade...
De har god mat på Sarojin. Vad man dock ska tänka på i Asien är att det oftast är väldigt stora portioner, för det är tänkt att man ska dela. Folk brukar i allmänhet beställa olika maträtter, och sedan äter alla från alla tallrikar...
Torill, Terje, Bob och jag var inte fullt så asiatiska. Vi delade bara tallrikar parvis och beställde därför två portioner stekt kyckling med cashewnötter och två portioner ris... Servitrisen frågade oss tre gånger vad vi ville ha, för att det inte skulle bli fel. Och det gick ju bra... Hrmmffpp...
Terje och Torill fick sin kyckling ganska snart. Men de fick inget ris till.
Vi väntade. Och väntade. Och väntade. Vi blev lite irriterade. Man vill ju äta riset till kycklingen, inte efteråt. Problemet är att när man klagar i Korea, så får man alltid ett "sorry" till svar men ingen särskilt action. Vi tjatade/ klagade. Efter cirka 20 minuter kom de med en ny bricka lastad med...
...två portioner ris...(?) Men vi skulle ju ha en portion kyckling till också...
Min fundering är: Om man på en restaurang har ett bord för fyra personer och alla vid bordet beställer samma mat, fixar man inte till maten samtidigt då? Steker man kycklingen en portion i taget? Inte direkt någon effektivitet i det!...
All mat kom på bordet till slut, men det tog låååång tid... Fast vi hade det i alla fall jättetrevligt, som alltid med Torill och Terje...
Efter maten så skulle så klart Walter få roa sig lite också, så vi åkte till
Seuldo Lighthouse. Walter har redan siktet inställt på fyren...
Vid fyren så har de nu placerat ut "ta-foto-plattor". Där ska man tydligen stå, för att få bästa möjliga bild...
Så här blev bilden när jag hade fossingarna på "fotavtrycken". Ser ni Bob?
Ser ni mej?
Man kan ju undra om Walter ser någonting över huvud taget. Kanske han är gammal nog till att börja raka sig? Det skulle i alla fall fastna betydligt mindre grejer i ögonbrynen och skägget då...
A dog's gotta do what a dog's gotta do. Har ni sett snyggare toalettstil?
På tre ben. (Det blir förresten mera sk*tsnack om en stund...)
I onsdags var vi ännu en gång utbjudna av MDE. Denna gång skulle vi bowla...
Bob utanför Olympiad Bowling Center...
Koreanerna som var där verkade nästan som proffs. De hade armskydd och knäskydd och allt möjligt, både här och där...
Bob och jag var glada bara vi hade bowlingskor...
Snygga eller... Med kardborre-knäppning, som för barn...
Och som de utbölingar vi var, så blev vi hänvisade till övervåningen...
Lars, Bob, Erik och Jan Harry, i väntan på att få bowla. Det fanns massor av mat och alkoholhaltiga drycker också, för dem som inte ville spela...
Svein från MDE hälsar oss välkomna...
Sindre, Bob och Craig. Det är förresten första gången jag ser Craig med jeansen på...
Inga missförstånd nu. Jag menar att jag tidigare bara har sett honom på kalas,
iförd kilt...
Själv höll jag mig till både bowling och vin. Det fungerar alldeles utmordentligt bra, ha, ha...
Så tillbaka till lite sk*tsnack och/ eller toalett-stilar. Efter att ha druckit vin, så behöver vi damer ibland gå på damrummet...
Och vi vill helst sitta ner. Fast hur är det tänkt att man ska få plats med knäna? Här gäller det verkligen att finna sin egen stil...
Back in business...
Jan Harry ser fundersam ut. Han kanske är nervös över sina bowlingtalanger?...
Kanske är det Jan Harry som missar här, ha, ha...
Christer väljer klot med omsorg...
Jag tror att han valde fel (för det står ju en kägla kvar...)
Så kommer Bob. Oj, oj sicken stil han har...
Han tar sats...
Av den självbelåtna minen att döma, så gick det ganska bra...
Och se sån stil Erik har...
Ser han nöjd eller missnöjd ut?...
Han ser koncentrerad ut...
Det gör denna bowlare också...
Se sån stil hon har...
Undrar vad det är hon spanar efter på golvet...
Alltid roar det nån...
Hoppas bara att bana 1 inte såg ut så här, när klotet kom rullande. (Där var några konstiga blå "käglor" att pricka...)
Bobs tur igen...
Han laddar...
Tydligen gick det bra den här gången också...
Craig ser missnöjd ut...
Måste han vara taskig mot klotet för det...
"I feel for a cigarette now..."
Min darling Bob. Morten ser ut att fundera över någonting...
Jag tror inte att han riktigt var nöjd med sopandet på banan. Kanske trodde han att det var curling vi höll på med?...
Jag värmde mig vid fläkten, för jag tyckte att det var svin-kallt! Den gröna dörren stod öppen nästan hela tiden, för den gick ut till trapphuset och toaletterna. (Folk har väl svängdörrar hemma!) Och alla trapphus och toaletter i Korea är utan värme. Man glömmer nästan bort vad man ska göra när man kommer in på damrummet, så kallt är det!!
Bob frös minsann inte, han är på gång igen...
Okej suddigt kort, men Bob har precis gjort sin tredje strike. I följd!
Bildbevis...
"Tre på raken!! Vad säger ni om det gubbar?!"
Ja, så här lyckosamt slutade alltså bowlingen för Bob. Mitt resultat är dock icke
av intresse, ha, ha...
Avslutningsvis något annat, som kanske kan vara av intresse...
Så här hade vi det hemma, timmarna före bowlingen...
Okej, jag zoomar lite då da...
Snygg eller? Nästa vecka kommer den spännande fortsättningen. Och det är inte spolarna i mitt hår jag snackar om... Tjingeling...