Matförgifting och rödljuskörning...

I måndags morse var jag nog lite trött. Jag hällde mina äpplebitar i kaffet i stället för på gröten.. Inte så gott...

Gott var däremot det vi lagade till middag förra fredagen...

Vi lagade den kinesiska sötsura kyckligen, som jag lärde mig på min matlagningskurs. Fast mest var det Bob som lagade mat...


Jag var upptagen framför datorn. Titta på skärmen så förstår ni varför. Jag hade bara tänkt att spela upp vår musik, som vi har lagrat på ett extrern dataminne. Meen... någonting annat dök upp på skärmen... Varje låt öppnade sig i ett eget fönster. Och det var några stycken låtar jag tänkte spela... Det tog en liten stund...

Nä, det tog faktiskt inte så lång tid för ett datasnille som jag, ha, ha. Så det var inte så länge som Bob fick vara ensam i köket.

Kycklingen doppades i äggvita och potatismjöl...

...sedan måste man lägga i dem en och en i pannan, annars fastnar de i en enda stor klump. Vi kände oss som ena riktiga mästerkockar...

Och det var gott också!

Smaklig måltid...

På lördag var vi bjudna på grillparty hos Ragnvald. Han hade fixat massor av gott att grilla; kyckling, biff, sparris, squash, potatis, sallad, osv. Huset där han hade sin lägenhet hade en jättestor terass på taket. Som bara han hade tillgång till! Helt otroligt. Lite avundsjuk blev man....

Men vi var inte där så länge. Bob ser nöjd och glad ut här, men... 

...efter 2 timmar fick vi ge oss hemåt. Någonting var inte ok med Bob.

När vi kom hem började han frysa som en galning...



Och hacka tänder! Jag har aldrig hört någon hacka tänder så högt! Det var som att se en parodi. Fast det var på fullt allvar. Han var jättedålig. Och tyvärr var det nog vår goda kyckling som var boven. Bob hade ont i magen redan innan vi kom till grillfesten. Och man kan inte ens skylla på alkohol. Han var spiknykter...

Här ligger sjukligen...

Så kul var vår lördag... (Jag fick faktiskt lov att ta detta fotot...)

På söndag var Bob som tur var bra igen. Så då tänkte vi ta en liten fika någonstans. Walter ser till att han får sin vattenskål med sig...

Vi åkte bort mot Jinha Beach igen. Fast vi tänkte sitta uppe på berget i stället för stranden... Här var högt gräs... Och Walter var som vanligt först...

Det var inte direkt världens mysigaste ställe, men det fick duga...

Bob & Walter spanar in omgivningarna lite...

Ja, det gäller verkligen att spana in omgivningarna ordentligt. Här ser det ju till exempel ut som att någon har gjort en del utsmyckingar på berget. Ser ju fint ut. Kan man tycka, tills man går lite närmare...

Det är alltså någon idiot som har jobbat sig med att cementera in vassa glasbitar längs hela berget! Precis där man ska gå! ????

Pucko!!

Tillbaka hemma i "vår" park igen. Här står Baja-Maja...

Nä, men jag väntar på att någon ska gå på toa. Man kunde ju kanske tro att Walter kunde passa på att baja när han ändå var ute i det fria. Men det var tydligen inte rätt ställe för sådana allvarliga aktiviteter...

...och än så är det bara pinka in reviret som gäller... Fast det blev succe till sist...

Så till lite andra nyheter. Jag har väl berättat om hur det är i den koreanska trafiken. Det finns trafikregler här, men få följer dem. Jag tror att Korea har världens högsta dödlighet i trafiken.

Då kan man tycka att det är lite märkligt att alla "icke-koreaner", som jobbar i ENI-projektet (som Bob) tvingas genomgå "koreansk trafikskola". De näst intill obefintliga koreanska trafikreglerna nagelfars, och en halvtimmas körlektion ingår. När någon frågade om varför alla kör så dåligt (FARLIGT) här i Korea så blev svaret: Tradition...

Nu kommer jag att visa ett litet axplock av denna fina tradition...

Här sitter vi och väntar på grönt ljus när vi är på väg till Jinha Beach. Då kommer lastbilarna ångande i 80 km/h, trots rödljus. Lastbil nummer 1...

...lastbil nummer 2. ???

En annan dag, en annan lastbil. Vi pratar alltså om yrkeschaufförer nu. Då kan ni ju tänka er hur den vanlige bilföraren kör...

Ännu värre är det kanske med busschaufförer. Oftast är de ju inte ensamma i "bilen"...

Nu till någonting mycket roligare!

Paketet från Sverige kom fram, lagom till Midsommar! Hurra!

Skvallertidningar, sill, hudlotion, godis till Walter...

Åsså en överraskning från mamma: Godis till oss!!

SMASKENS! Det finns nämligen inget gott godis här. Och gräddfil hade hon också skickat med! Så nu kan man verkligen fira midsommar! Nu ska vi gå och förbereda maten till våra gäster. Ni får se hur vi hade det nästa vecka...