På museibesök...

Ibland har man tur. Idag, då Walter och jag skulle på morgon-
(nåja, förmiddag...) promenad, så mötte vi postbilen. Och när jag kikade in såg jag ett blått paket! Blåa paket kommer ALLTID från mamma...
Tur att vi inte hann gå så långt, jag fick ta paketet under armen och lämna det hemma...

Man vill ju inte missa paketleveransen, för man vet ju aldrig vad mamma Annette har packat ner, kanske godis, svenska tidningar, med mera...
Alltid får man något spännande... (Även denna gången... J)



Annat man kan få, är blommor och det fick jag i helgen. Bob & Walter hade plockat dem på sin promenad. Kamelior...

Det har varit blåsigt igen. Tre träd hade blåst ner här utanför...

Detta stackars träd har blivit golvat för tredje gången...

Walter ser det som en hinderbana...

Han verkar ligga i hårdträning för Beach 2016...

Annars kan man göra som den här pappan, låta någon annan göra jobbet,
smart, ha, ha...

 

I lördags tänkte vi minsann inte på någon Beach 2016 (och inte nåt annat år heller), då var vi på god middag på La Noel Kitchen igen... Med massor av trevligt sällskap...

Bob i beställningstagen?

Walter fick så klart en egen stol...

 

På söndagen försökte vi vara lite kulturella, vi gick på museum:
Geoje Shipbuilding Marine Cultural Center...

Drakskeppet (eller var det Turtle ship?) låg vid strandkanten...

 

Bob hittade en tjusig dieselmotor... Han brukar väl inte gilla diesel... Eller?...

Svårt att vara kulturell, när det enda man tänker på är DIY-projekt. Kanske fanns det ett roder eller två man kunde stjäla?... Säkert bra trä att karva i...

Bob kikar på en modell av ett Samsung Drillship... Sådana fartyg är tydligen avsedda för borrning av nya oljekällor. 1998 byggde Samsung Heavy Industries Koreas första borrfartyg Deepwater Pathfinder. Efter det byggde varvet ett annat borrfartyg, Stena Icemax, för användning i den arktiska regionen. I mars 2012 levererades fartyget till Stena,
"a Sweish Company"... 

 I entrén möttes man av många propellrar, som hängde på väggen...

 

"Från havs-land till varvsindustrins kraftpaket..."

Korea har länge varit involverad i sjöfart, tack vare sina goda geografiska förutsättningar som halvö, med många floder. Denna geografiska fördel ligger till grund för Koreas topposition i den globala varvsindustrin...

 

Bob kollar så vi inte går fel väg...

 

Liten förklaring till bilden nedan... (Bob har berättat...)

 

 



Museet var indelat i olika dockor. Docka I tar hand om fartygshistoria.
Fartyg från förhistorisk tid, när de drevs med handkraft, visas bland annat där. Och ett stycke trä, från det äldsta fartyget i världen, finns till allmän beskådan... (I alla fall som man känner till...)

Den tidigaste formen av traditionella koreanska båtar kallades Hanseon. De seglade både på öppet hav och i stora floder. Koreanska fartyg lär i princip ha utvecklats kring ett slags "fjällpanelsbåt". Man byggde båtar med sidor som bestod av flera plankor, som var något överlappande. Plana skivor monterades mellan de två sidorna i aktern och fören, och trästöttor sattes in genom hålen i sidobrädorna... Nåt åt det hållet...

 

På museet visades, som sagt, en bit från en av världens första båtar.
Man tror att träbiten har sitt ursprung från en flotte eller en urholkad båt.
Den lär vara från yngre stenålder och hittades i området Bibong-ri, Bugok-myeon, Changnyeong-gun, Gyeongsangnam-do.
(Ön Geoje, där vi bor, tillhör också Gyeongsangnam-do...)

Träbiten från båten...

Docka II visar varvsindustrins teknik. Denna docka är utformad för att underlätta förståelsen av lokaliseringsförhållanden samt olika avdelningar och metoder för fartygsbyggnad på skeppsvarven...





"Världens bästa skeppsbygge"... Korea blir en makt att räkna med, inom varvsindustrin, med sina moderna varv... Koreas varvsindustri lär ha börjat med introduktionen av varvsindustri i "western style" och byggandet av ett modernt varv i Busan, efter Japans annektering av Korea.

Sedan dess så har varvsindustrin i Korea sett en anmärkningsvärd utveckling, i enlighet med Japans policy att använda Korea som ett slags leveransbas och den koreanska regeringens politik för nationell utveckling och deltagande av stora företag i skeppsbyggnadsverksamheten, efter befrielsen från Japan. Med grundandet av Hyundai Heavy Industry, Samsung Heavy Industry och Daewo Heavy Industry, så växte den koreanska varvsindustrin snabbt och Korea blev ett "varvs-kraftpaket", som leder världens fartygsmarknad...

Bob gillade att det fanns knappar att trycka på...

 

(Ska jag, ska jag inte?...)

 

(Jag fattar ingenting...)

Stor propeller...

"Please don't come in", står det vid propellern.

Brukar det inte stå "Do not enter"?... 

(Kanske ska man trycka på nån knapp?)

 

Det fanns en mängd modeller av gamla segelfartyg och ångfartyg.
Titanic bland annat...

Så kom vi slutligen till Docka III. Den illustrerar potentialen att bli "havets ledare", genom att utveckla havets oändliga resurser, som är källan till drivkraften för framtiden, samt byggandet av en bas för havsutforskning, med hjälp av marina anläggningar. Tanken är tydligen att bli ett framtida "ocean city"...

Om det verkar ha gått snabbt att ta sig igenom museet, så kan det bero att det gick snabbt. Vi är nog inga "besöka-museum-typer"...

Vi tog en Selfie i stället...

 

 

Är kanske ingen gå-på-museum-typ, men jag är verkligen en göra-det-själv-typ. Nu har jag minsann hittat nya stämjärn. En massa stämjärn. Nu jäklar!...

Men... Alltså, Bob och jag har varit i Petrified Forest (i Arizona, inte Geoje)...

Men det är väl ingen förstenad träbit jag har fått tag på?! Trät är verkligen stenhårt!!!!



Stämjärnet går att banka ner i trät, men sen då?! Det går ju inte att få ut en endaste liten flisa!!!!

Jag får nog be om hjälp. Undrar om denne gubbe kan fixa till någonting?...

"Fan tro't, sa Relling"...

 

 

Tjingeling...