Vårt fina väder har hållit i sig även över nyårshelgen, ingen förändring där inte. Walter och jag har promenerat på "bryggpromenaden" inne i Okpo. Han invigde sin nyårs-skarf...
Ser ut som medelhavet. Jag får nästan lust att bada. Nästan, för badkruka är jag fortfarande...
Små fiskebåtar tuffar omkring bland stora plattformar och fartyg...
Det är ibland förenat med livsfara att promenera på bryggan. Den är inte byggd i "riktigt" trä, utan något slags "träkopia". Materialet fungerar inte så bra utomhus, som synes. Det är ofta stora hål i bryggan...
Ibland är hålen övertäckta med en bräda...
...ibland har hålen lappats och lagats... Man ser det på de olikfärgade "brädorna"...
Vissa delar av bryggan har helt byggts om. I flera månader så kunde vi inte promenera hela vägen runt. Nu är i alla fall den här delen av promenaden jättefin... Men man undrar hur länge det kommer att bestå. Varför ändrar man inte helt enkelt valet av material? Konstigt...
Här är den också hel och fin. Tjohooo!!!
Okpos fiskebåtshamn sysn i bakgrunden. Och huset där Arne och Inae bor. De bor i det gulaktiga höghuset, till vänster i bild...
I onsdags hade jag fullt upp i köket. Det var trevliga gäster som kom på besök, som synes på min glada min... Älskar ju inte direkt att laga mat...
Mimmi, Sua och Andrea hade med sig en underbar bukett...
Min gryta var ett populärt fotoobjekt, ha, ha. Andrea och jag...
Mimmi och jag... Kanske inte var grytan de var intresserade av. Kanske ville de bara kolla om jag skulle spilla ut någonting, som vanligt. Jag spillde självklart på min egen tröja... (Det lär väl aldrig bli någon ändring på mitt spillande...)
Walter hoppades att jag skulle spilla någonting på golvet...
Mimmi och Sua...
Mina fina blommor...
Sua är ägarinnan till Black Line... Hon förstår engelska, men pratar inte gärna. Hon tror att hennes engelska inte är bra nog. Synd, tycker jag...
Kaffe framför brasan. Det blev varmt, ha, ha...
Walter gillar Mimmi. Och i onsdags lärde Mimmi sig ett nytt svenskt ord, som han gillar ännu mer...
"Ooost"... Walter var mycket nöjd. Speciellt eftersom varje "ooost" följdes av en ostbit, rakt in i munnen på honom, ha, ha...
Våra vana trogen så har vi hunnit med att äta på Noel. Ingen idé att ändra på sådana trevliga saker. Dagen före nyårsafton passade bra att gå dit...
Maten är god och vinet är smarrigt...
Och Walter får egen stol om han vill...
Egen stol och mitt knä...
MINA öronmuffar!!!
Mimmi gillade också MINA öronmuffar...
Måste så klart ta det vanliga "posera-på-Black-Line-fotot"... Andrea och Guðmar var också där...
Så var det Nyårsafton. Walter poserar framför brasan...
Vi hade bokat bord på La Franzo. Restaurangen hade reserverat HELA lokalen, bara för oss 14 personer... Det var som på Nobelmiddagen, de stod och passade upp oss hela tiden...
Walter hade egen plats som vanligt...
Bordsdekoration...
Det var i denna hörna som vår tavla stod, innan vi köpte den så klart...
Här sitter vi alla: Guðmar, Kjell-Inge, Mailinn, Peter, Johnny, Tommy och Fredrik. På höger sida: Andrea, Karstein, Soon Sun, Bob, Dita, Arne och Monica...
Förrätt. Det var nog den största hummerhalva jag sett. Varje hummer vägde tydligen cirka 2 (!) kilo!!!
Vilken klo!!
Innan man knappt hunnit svälja ner sista hummerklon, då stod rostbiffen på bordet. Groteskt stor! Jag tar tillbaka det jag skrev om Nobelmiddag, där tror jag att portionerna är mer normala... Fast maten var jättegod, det var bara för mycket av allt...
Guðmar sade till dem att "ta det lite lugnare", så vi fick vila lite innan desserten...
Chokladkaka med "guld" på! DEN kan aldrig bli för stor, ha, ha...
Efteråt var vi alla så mätta att vi knappt kunde röra oss! Andrea hade en doggy bag med sin chokladkaka i. (Jag åt nästan upp hela min...)
Partyt skulle så klart fortsätta på Black Line. Ingen förändring...
Tjejerna hade pyntat för oss, som vanligt...
Hallå!
Inga ledsna miner...
Guðmar & Andrea. Guðmar gör sin vanliga min...
Kompisar...
Bob gillade ballongerna...
Jag föredrog honom utan ballong på fotot...
"Syns jag?"
Walter skulle självklart vara med och fira in det nya året...
Mailinn och Peter hade köpt med sig diverse roliga hattar, mustascher, odyl. Det blev väldigt populärt bland alla oss mogna människor, ha, ha...
Johnny är seriös med sin öl. Peter är seriös med sin krona och sina "unibrow"...
Mimmi och Bob gillade också monokel och mustasche...
Inga kommentarer 1...
Inga kommentarer 2...
"Vi har hår på bröstet båda två!"
Vi har i alla fall INTE tråkigt...
Som sagt...
Fast nu börjar klockan närma sig tolvslaget...
...champagnen måste hällas upp...
SKÅL för 2017!
Så skulle fyrverkerierna skjutas iväg... Mitt inne i lilla Okpo...
Fast dessa säger mest "fjuitt" när de flyger iväg...
Det såg i alla fall fint ut...
Fast det var inte så himla lätt att hinna ta kort...
Bob viftar med tomteblossen: "Kom hit nu då!"
Fredrik, Sua, Andrea Bob och så jag. (Bobs jacka var det enda jag hittade, innan jag skulle springa ut och ta kort, ha, ha...)
Monica och Mailinn har också kul med sina tomtebloss...
Pfuitt, pfuitt...
Så var det bara lite rök kvar att titta på...
Walter var cool som alltid...
Så skålar vi i nya goda drinkar, på det nya året, Monica, Andrea och jag...
Det var fler än Bob som gillade ballonger. Peter hade bundit fast en bunt i skjortkragen...
Tommy behövde ballongerna för att hålla byxorna på plats tydligen, ha, ha...
Bob roade sig med att linda in min lilla "läppstifts-väska" med en massa ballonger. Här hänger den...
Fast hans skapelse sjönk efter ett tag. Inte så bra när man ska ta foto på två tjusiga damer...
Bättre utan ballonger i vägen...
Johnny har hittat en bra låt, så nu ska här dansas...
"And it burns, burns, burns, the ring of fire, the ring of fire"... Johnny Cash...
Guðmar och jag diggar...
Man blir trött av att dansa. Jenny-Linn och jag pratar en stund...
Selfiiie!!!
I Asien kan man fira nyår två gånger, för vi får ju inte glömma bort den traditionella kinesiska kalendern. Året som gick, 2016, var apans år (som mamma, ha, ha)...
Lunar nyåret infaller vid den andra nymånen eftervintersolståndet. I år blir det runt den 28 januari- 2 februari.
Vi går då in i tuppens år. "
Tuppens år är skarpsinnets år, flitens och beslutsamhetens år. Det man ska tänka på under tuppens år är att noga överväga sina beslut på ett logiskt sätt. Vara kritisk och långsiktig i sitt planerande. Det är ett år då självförverkligande och förbättring av den egna personligheten kan få extra gynnsamma resultat. Låt även utseendet och de yttre attributen bli en del av denna förbättring. Det är det tionde året i det kinesiska horoskopets 12-åriga cykel".
Mycket att tänka på alltså. Man ska bli mer fåfäng, planera mera och vara kritisk. Hmm...
Roligare är då att upprepa mina och Bobs "tecken" enligt månkalendern. Bobs...
Här kan man lätt leta upp sitt djur, utifrån vilket år man är född...
Jag redan berättat sagan om hur djuren i den kinesiska zodiaken fick sina respektive år, både den 15 februari 2013, i Ormens år, och förra året under Apans år. Men här kommer den igen...
Sagan om de tolv djuren i den kinesiska zodiaken...
För länge sedan så firade Jadekejsaren i himlen sin födelsedag. På den tiden fanns det inget sätt att räkna år, så han var inte riktigt säker på hur gammal han var. Då bestämde han sig för att komma på en metod att räkna tiden. Han skickade ut sin tjänare till alla djur i skogen och sa att det skulle bli en tävling om att ta sig tvärs över floden. De första tolv som kom över på motsatt strand skulle få ett år uppkallat efter sig, den som kom över först skulle få det första året, och så vidare.
På tävlingsdagen radade alla djuren upp sig på startlinjen. Flaggan sänktes och loppet började. Först ner till stranden var katten och råttan. De såg dock att sträckan var längre än de trott och att floden såg farlig ut. De satte sig ner och funderade. Då kom buffeln förbi. Råttan fick en snilleblixt; "Du oxe, har du något emot att transportera oss över floden?". Buffeln var väldigt godhjärtad så självklart gick han med på det. Katten och råttan hoppade upp på buffelns huvud och tillsammans korsade de floden. Precis då de nått fram till stranden så hoppade råttan ner från buffelns huvud och blev den första att komma över. "Grattis", sa kejsaren, "det första året ska uppkallas efter dig". Buffeln var sur över att ha blivit lurad, men eftersom han kom tvåa, fick han det andra året uppkallat efter sig.
Efter en svår simtur kom tigern iland. Kejsaren var nöjd med tigerns insatser och namngav tredje året efter henne. Efter tigern kom förvånansvärt nog kaninen. "Du har säkert fuskat", sa kejsaren, "för alla vet ju att kaniner inte kan simma". Kaninen medgav att han inte kunde simma, men att han hade hoppat från stenar och stockar för att komma över. Kejsaren blev imponerad och gav honom fjärde året.
Kejsaren tyckte att alla djur hittills varit duktiga, men han undrade vart draken hade tagit vägen, som kunde både flyga och simma. Han hade trott att draken skulle kommit först. Då föll en skugga över stranden och draken anlände. "Var har du varit?", frågade kejsaren. "Jag behövde se till att det föll regn och då såg jag en kanin som försökte ta sig över floden på en stock. Jag var tvungen att skapa lite vind så att han kunde ta sig över", sa draken. "Mycket bra", sa kejsaren, "du får det femte året".
Djuren på stranden satte sig för att se på när de övriga tävlande tog sig över floden. Hästen kom i ett rasande tempo. Han skulle precis sätta hovarna på stranden, när ormen ringlade sig mellan hans hovar. Ormen slingrade sig in och tog sjätte plats. Hästen tog sjunde plats och var nöjd med det.
Efter dettta följde en helt otrolig syn. På en flotte såg man tuppen, apan och geten färdas tillsammans. Tuppen hade hittat flotten och de andra hade hjälpt till med navigering och att rensa bort vass. "Fantastiskt, ett sådant samarbete!", sa kejsaren. Han gav geten åttonde, apan nionde och tuppen tionde året. Innan nästa djur dök upp, blev det en lång paus. Kejsaren började tro att inget annat djur skulle kunna ta sig över floden. Precis då dök hunden upp. När han kommit fram till stranden förklarade han att han hade tyckt att vattnet såg så rent ut, så han kunde inte motstå att ta sig ett dopp. Kejsaren skrattade och tilldelade hunden det elfte året.
Så återstod bara att se vilket djur som skulle få den tolfte och sista platsen. Alla djuren funderade och diskuterade, när grisen plötsligt dök upp på strandbanken. Han fick således det tolfte året. Kejsaren blåste en fanfar och började sedan tala: "Grattis alla djur som klarade av att korsa floden idag. Era namn kommer att bli ihågkomna för alltid, tack vare era fantastiska insatser". Alla djuren jublade och var väldigt glada...
Men vad hände då med katten som satt på buffelns huvud? Jo, råttan hade knuffat ner honom i floden och vattnet hade fört honom tillbaka till startpunkten. Ända sedan den dagen har katter och råttor varit fiender...
Avslutar med en bild på mig och Walter. Vi "hänger" i baren och Walter har egen skål. På bardisken så klart. Så här coola var vi i slutet av nyårskvällen. Och det ändras ju inte ens då man ser vilka kinesiska tecken vi är födda i...
För självklart är vi tigrar båda två!! "Come on and hear us roar"...
Tjingeling...
