Latmaskar...

Helgen som gick så var vi lite lata, Bob och jag. Det blev inga bergsturer, bilturer eller turer över huvud taget. Ganska skönt, faktisk...

Ja, turer med Walter blev det ju så klart, fast inte så avancerade. Han fick nöja sig med att nosa runt i kvarteret.

Och själva så roade vi oss med att spana på grannarna. Kan ni tänka er att folk hänger upp sin tvätt i vardagsrummet? Jag kan förstå det om man bor på liten yta, som jag själv har gjort. Då hängde det tvätt överallt i princip. Men här har alla stora lägenheter, med flera rum att välja bland. Och ta en titt på deras "mysbelysning". Har de 200 watt i taket eller?....
Ja, så här kul har vi det på kvällarna, ha, ha... 

Fast lite gjorde vi allt i helgen, vi hade gäster i lördags. Natasja och Kenneth, ett trevligt norskt par, som ibland ställer upp som hundvakter till Walter. De bor i samma område här i Ulsan (i Dong-gu) som Hedda och Marita.

Här har vi kommit så lång som till desserten. Det var kul att ha lite folk på besök, det har vi ju faktiskt inte så ofta... Kenneth arbetar på Oddfjellprojektet, som blir klart nu i höst.

Synd, för då reser alla hem till Norge. Då får vi leta nya hundvakter och middagsgäster. Och vi som hade sådana bra. (Både hundvakter och middagsgäster.) Suck...

Det var en jättetrevlig kväll, tiden bara flög iväg och plötsligt var klockan
halv tre... Fattar ingenting...



Så då var det kanske inte så konstigt att vi inte orkade med några bilturer på söndagen. Men en tur på stan orkar man ju alltid med, så nu blir det en kortfattad visning av Jung-Gu, vårt stadsområde här i Ulsan.

Jag har ju sedan tidigare redan berättat lite om Ulsan, som är Sydkoreas tredje största stad, med över 1,1 miljoner invånare.  Staden är också Sydkoreas industriella kraftpaket, med sin varvsindustri, petrokemisk industri, oljeraffinaderi, bilindustri och metallsmältverk.

 På koreanska skrivs Ulsan: 울산 (En annan kan ju koreanska nu, ha, ha... )

Ulsan är indelad i fyra stadsdelar, gu, och ett län, gun. Vi bor i Jung-gu.

Vid Dong-gu ligger Hyundai-varvet, där Bob jobbar.

Staden har en lång historia och många traditioner. Man har även funnit värdefulla kvarlevor från yngre stenåldern och hällristningar från bronsåldern. Ulsan fick tydligen sitt namn redan under Joseon dynastin. I över 500 år styrde Joseon dynastin över den enade koreanska halvön, från 1392 fram till den japanska okupationen 1910.

En lite närmare bild över Jung-gu och "vår" stadsdel, Old Down Town. Exordium, där vi bor, ligger nära Taehwa-floden. Vi har vacker utsikt, som ni ju har sett på tidigare foton. "Tuberna", där alla billiga skor, kläder, grönsaker, sybehör, ja där allt finns, ligger nära. Det är förresten inga "tuber", som jag kallar det, det ser bara ut så uppifrån. De har bara lagt rundade glastak över de smala gatorna, så att folk kan gå och shoppa även då det regnar.

På den andra sidan av Taehwagang, ligger den lite nyare delen av Jung-gu. Där har vi Hyundai Departement Store och Lotte Department Store, STORA shoppingvaruhus i flera våningar. De lite bättre märkesvarorna finns att köpa där (Burberry, Louis Vuitton, Chanel, Rolex och liknande...). Och lite längre bort längs vägen ligger Skyrex, där jag går på koreanskakurs...

Här har vi börjat den vanliga lilla promenaden från vårt hus. Walter känner till vägen på sina fem... klor(?)...






Som jag har berättat tidigare så odlas det någonting på varje liten odligsbar plätt i princip. Här till exempel, så hänger det granatäpplen och lite längre bort, ur bild, fanns det olivträd...

För någon månad sedan så hängde det fullt av gurkor över den här muren. Gurkorna låg ända nere på trottoaren. Tydligen så är gurksäsongen över nu,
så istället odlas... 

...chili...

Den vanliga bilden här bland smågatorna i Old Down Town. Bilar parkerade på båda sidor av vägen. Observera, det är inte enkelriktat här, man ska kunna köra i båda riktningarna... Det kan man, fast det är aningen trångt...




Det kanske kan se ut som att det är svårt att hitta hem här, när alla smågator ser likadana ut. Men det är faktiskt väldigt lätt...

Det räcker att titta uppåt, så syns Ulsans högsta hus, Exordium. Och då är det klart åt vilket håll man ska gå... 

Precis som i gamla tider, smala gångar in till entrén på husen. Även där finns det små grönsaksland, som syns bakom Bob...  

Ett traditionellt koreanskt hus, som kallas Hanok, lär vara en boyta som baseras på harmoni mellan människa och natur. I en Hanok används naturliga material överallt, från den invändiga planläggningen, till byggnadsmaterialen. Tack vare en innovativ och naturlig teknik, så håller sig en Hanok sval på sommaren och varm på vintern.

Jag vet inte om husen här i gamla Ulsan är några "traditionella koreanska hus". Många av husen är runt två- tre våningar höga. De som bor i markplan kliver in från gatan och rakt in i vardagsrummet och de har ofta sina dörrar öppna. Ibland kikar jag in... Tyvärr ser inte lägenheterna ut att "basera på harmoni mellan människa och natur". De är små och mörka och verkar vara stekheta under varma sommardagar.

I väntan på att rödljuset ska slå om...

Om man följer min blick, så ser man ungefär detta på andra sidan gatan...
 Massor av små "hål-i-väggen-butiker" med högvis av kläder; klänningar, jeans, militärkläder, shorts, ALLT! Och allting har självklart högsta kvalité... Hrrmm....

En del av butikerna hade stängt tidigare, eftersom det var söndag. Fast det fanns en del att välja mellan ändå, tycker jag...

 Och ännu lite längre bort, neråt gatan, har vi en av alla "marknader" som finns, med kläder och fisk och frukt och pryttlar, i en salig blandning... 

 Välkommen in...

Njaä, vi ska in i "tuben" när rödljuset äntligen slår om... 

Det är inget litet övergångställe vi ska korsa... Det är åtta filer... Gäller att vrida huvudet åt så många håll du kan, för det kommer säkert någon som kört på "korean green"... Kört mot rött alltså...

Och här ska vi alltså in en sväng i en av alla tuberna... Pust...







Vill man ha tag på brallor av alla de slag, så är detta stället att gå på, ha, ha...

Eller om man ska köpa sig en liten scarf. Och det ska man ju. En till Walter och en till Dita... 

Och Bob följer snällt med... Trappan till höger leder upp till mitt koreanska Knapp-Karlssons... Och mitt bland scarf-ställen och kjolbutiker sitter damerna på sina små pallar och säljer grönsaker. Och det är fantastiskt fina och fräsha grönsaker de erbjuder. Det rensas och plockas, bland blad och rötter, så att det nästan glänser om tomater, gurkor och potatisar...

För att ni ska förstå vår lilla vandring, så har jag gjort en "karta"...

(Kortet är taget från sovrumsfönstret i vår förra lägenhet...)

Vår ena (finns flera) matbutik var ju också utmärkt på min karta, så här är den:

BIG SALE MART...

Hälften av alla varor står på utsidan, ingen stjäl någonting här. 

Nästan hemma igen. Vi ska bara ta till vänster lite längre fram, där bilen precis kör ut i gatan, så har vi vårt hus där. 

Visst blev Walter snygg i sin nya scarf?

Han ser nästan lite mallig ut... 

Så till någonting helt annat: Vi har införskaffat ett löpband. Kan kanske tyckas onödigt när man har hund, men Walter går inte så himla fort. Han har korta ben som pinnar på för fullt, men det ska ju luktas... Överallt. Så avslutningsvis kommer här ett foto på vårt nyinköp och på någon med en otrolig simultanförmåga...

Powerwalk, läsa franska, koreanska, lyssna på bra musik, samtidigt som håret blir krulligt. Fantastiskt!  Och det vet ju alla att lockarna sitter bättre kvar i håret om man svettas in dem riktigt ordentligt...  :0)

Hands of Harmony...

Så var vi på biltur igen. Denna gången satte vi kurs mot Homigot sunrise square. Om man tar sig dit riktigt tidigt, kan man ta sådana här bilder, på soluppgången. Denna bild är dock inte vår, vi åkte dit aningen senare på dagen...



Homigot ligger vid
tigerns svansrot
och Ulsan, där vi
bor, är ungefär vid
den svarta fläcken
lite nedanför...

Homigot-regionen
är omgiven av hav
på tre sidor och där
finns ett rikt marint
liv. Makrill, tång,
bläckfisk, sjöborrar
och havsöron (en
slags mussla). 

Vägen till Homigot gick längs med havet, men även genom en mängd små byar. Och vår förhoppning den här dagen var att inte köra fel. Inte minsta lilla fel...

Nästan hämtat inspiration från Sverige eller?...

Ja, jag erkänner, jag är aningen upptagen av alla som tältar här...

...men de tältar ju överallt! De sätter tydligen upp sitt tält på en plats och där får det stå tills säsongen är över, i princip... Och tätt står de, det ser ut som om de knappt kan vända sig om, utan att stöta till tältgrannen...

Det här såg ut som en militäranläggning, med sina dubbla rader av taggtråd och vakttorn...

Här låg ett vaktorn uppe på kullen också...

Men faktum var att det var ett kärnkraftverk, Wolseong nuclear.

Självklart hade vi tid för ett litet glass-stopp vid Jeonchongyo...

Båtarna ser ut att vänta på högvatten, i den här lilla byn...

Och här sitter gubbarna, under bron, i fåtöljer(?) och spelar brädspel... De har det i alla fall svalt och skönt där under....

Trots kärnkraftverk som Weolseong, så måste även Korea tänka på alternativa energikällor. Tack vare den kraftiga havsvinden, så restes här vindkraftverk år 2001. Det var det första vindkraftverket som uppfördes på land, i området Kyoungsangbuk-do.

Tält igen, jag vet...

Fast Bob och jag börjar faktiskt förstå koreanerna nu. De har ju faktiskt möjlighet att tillbringa hela dagarna utomhus, tack vare sina tält. Själva så baxnar vi ju efter max en timma... Eller så har vi blivit röda, ha, ha...

Bada med kläderna på, sitta under tältet, steka maten på egen grill, det blir vår modell nästa sommar här... Och icke att förglömma: Gula badringar...

Fast naturen är faktiskt väldigt vacker här, på sina ställen. Framför allt där naturen har fått stå orörd från alla parkbänkar, stenlagda gångar och "fikahus"...

Längst ute på udden stod gubbarna och fiskade...

Okej, ett litet tält stod ju självklart här också... Litet och litet förresten, det satt nog åtta personer där inne...




Vid Gulyongpo kan man med stor sannolikhet få krabba till middag. Ortsnamnet, som betyder Nio Drakar, kan förresten även stavas Guryongpo, eftersom R och L är samma bokstav i koreanskan...

Guryongpokrabban finns i massor längs hela kusten och Guryongpo är den största distributören i landet.

Och tydligen är denna krabba rena hälsokuren att äta. Den innehåller en mängd essentiella aminosyror som är "toppen för kroppen" och används både i hälsomat och i kosmetika(?). Krabban gör så att levern fungerar bättre (bra att veta kanske?), den gör att ämnesomsättningen ligger på en hälsosam nivå och den gör din hud vackrare... Äter du krabban så får du ingen gallsten, den sänker ditt kolestorolvärde och skyddar kroppen från trötthet. Bra att äta för barn, gamla och medelålders (Bob & jag) för att förhindra osteoporos... Hm...

Okej, det är inte jag som hittar på detta, allt står att läsa på Guryongpos hemsida. Men f*n trot... Jag tror nog mera på att fortsätta att träna, för att inte drabbas av benskörhet, ha en bra ämnesomsättning osv. Fast det var ju det där med "vackrare hy"... Kanske ska köpa några krabbor ändå?...

Det verkade vara fisk på menyerna också, av skylten att döma... Jag vet inte riktigt vad en sådan här fisk heter, men jag tror att det kan vara en marulk?

Tält, parasoller och så dessa jädrans gula badringar som alla har! Är strandlivet här stöpt i en och samma form???

Här ser vi då Homigot Lighthouse, i Geyeongsangbuk-Do. Fyren byggdes i december 1908, för att förhindra skeppsbrott i området, efter att ett japanskt fartyg förlist 1907. Fyren är byggd i västerländsk stil av en fransk arkitekt och kinesiska ingenjörer, och med sina 26, 4 meter är den Koreas högsta.

Här finner man även Koreas första fyrmuseum, vilket byggdes 1985. Tydligen är det dit man ska gå, för att få reda på allt man kan tänkas vilja veta om utveckligen av Koreas fyrar och andra maritima data... Vi gick inte in på muséet...

I bakgrunden syns Hands of Harmony...

Som vanligt tog vi en fikapaus...

Titta bakom Bob, på trottoaren. Där det är tänkt att alla fotgägare ska gå, där är det fullt av matstånd, med torkade bläckfiskarmar, korv och annat. Folk har inget annat val än att gå mitt i vägen. Och där försöker bilarna komma fram, vilket inte är helt lätt, eftersom vägen används som parkeringsplats...

De handformade bronsskulpturerna finns både i vattnet och på land...

Händernas handflator är vända mot varandra, och symboliserar harmoni och samexistens... Högerhanden står i havet...

...och vänsterhanden står på land... Eftersom soluppgången vid Homigot är den tidigaste i Korea, året om, så får regionen mängder av besökare från hela landet. Tydligen så lär Homigot även ha en ovanligt ren kust och vacker natur, så hela området blir som en naturlig park. Antalet turister som besöker Homigot ökar för varje år och snart ska stället utvecklas till en nationell turistort.

"Flamman från den eviga facklan"(så som handen ser ut på första bilden idag) har blivit tänd av solljuset sedan gryningen den 1:a januari, 2000. Den ska symbolisera "det koreanska folkets aldrig döende, eviga önskan" för ett fredligt enande av Korea och välstånd och välfärd för det koreanska folket, världen över... Skulpturen gjordes förresten av skulptören Sung Kuk Kim...

Så är vi på väg hem igen... Och tänk, vi körde inte fel en enda gång, ha, ha!

Och här står en "memsam" liten griffon på den koreanska landsbygden...

Slutligen irriterande och tråkiga nyheter från Sverige: Vi har haft inbrott i våra förråd! Jag hatar tjuvar!!