Fullmåne över Ulsan

I förra veckan hade vi fullmåne här. Det är säkert inbillning men, månen ser mycket större ut här än hemma. Strunt samma, vacker var den i alla fall.

På påskafton skulle vi ha gäster, så jag passade på att baka bröd (mammas
recept). Måste ju lukta lite gott då gästerna kommer. Men jag kan inte fatta hur
några så här små bröd...

...kan bli såna bomber efter de har varit inne i ugnen...

Och medan jag var upptagen med brödbak, så hade Bob och Walter annat

för sig. Här fördelar vi minsann sysslorna rättvist...   :0)

På kvällen hade vi jättetrevligt med Karin, Erik, Ester, Kalle och Christer.

Och Walter fick självklart en plats vid bordet...

Som jag sagt tidigare så börjar våren närma sig här. Väldigt sakta, men ändå.

Nu planteras det massor av blommor överallt. Säga vad man vill om

koreanerna, men de försöker i alla fall att få det fint runt omkring...

Och Walter spanar över floden... Ska man våga doppa fossingarna tro?...

Okej, jag prövar väl lite då... Himla brant det var här...

...var ju rätt mysigt...

Vem säger att en Griffon inte gillar att bada... Man är ju som en fisk ju....

 

I den en gång helt utdöda Taehwoa Gang lever nu allt detta. Sköldpaddor,

krabbor, fiskar och diverse snäckor. Man ser faktiskt fisken hoppa. Och då

menar jag verkligen att de hoppar i mängder! Så de har då lyckats bra med

sitt stora reningsprojekt.

På trappan, på väg hem från vår "park", sitter Walter alltid en stund och spanar.

Efter vad då kan man ju fråga sig...

Kanske efter några sådana här koreanska små snyggingar...

Walterfri helg i Busan...

I fredags var här hett som i en bakugn. Då körde Walter och jag iväg till
Dong-gu. Hör och häpna, jag skulle nämligen vara med på en matlagningskurs...

Vi höll till i Klubbhuset för Hyundai Foreigners' Compound.

Höll på att svettas ihjäl ...

Violet, den bästa Taiwanesiska kocken i sta'n,

visade oss hur man gjorde Sweet & Sour Chicken.

Det var en mängd olika ingredienser som jag nu måste pröva att hitta här. Jag tog kort på alla burkar och flaskor. Koreanerna fattar nog bättre om man visar vad man vill ha än om man prövar snacka koreansk-engelska... 

Det blev jättegott! Fast jag har ju inte prövat att

göra det själv hemma ännu. Får väl se hur det går...

På lördag var vi alltså Walterfria. Då passade vi på att ta en tur in till Busan,

en bilfärd på cirka 1 timma. Busan är Koreas näst största stad, med sina

4, 5 miljoner invånare. I Ulsan, "vår" stad, bor det ynka 1,2 miljoner...

Här ser jag himla nöjd ut. Och varför då?...

 

Jo, vi har skaffat en GPS. Nu slipper Bob och jag att tjata om
vilken väg vi ska ta. Kanonbra! Och den fungerade smärtfritt...

Väl framme på hotellet var man som vanligt vrålhungrig. Meen smart som man
är var ägg, bröd och kryddor nerpackat. Gäller att hålla blodsockret i topp...

Alla som träffat på en hungrig Dita vet att det inte är en trevlig upplevelse...

Vi hade i alla fall jättefin utsikt över hela Haeundae Beach när vi fikade...

Fast vi behövde inte sätta på radion för att få musik på rummet. Givetvis var det
någon tillställning på stranden, precis utanför vårt fönster... Kanon...

Vi har fortfarande ingen aning om vad det var de firade...

Musiken var inte varken bra eller låg... Så vi gick en promenad. Inte var det stekhett idag inte. Det kom en iskall vind farande hela tiden (från Kina tydligen). Brrr....

Men Bob var förstås cool som alltid. Han frös minsann inte...

Stranden  i bakgrunden är alltså Haeundae Beach. Den ser ju

lugn och fin ut för tillfället. Men...

...om någon månad ser den ut så här! Det roliga är att bilden är från turistbyrån i

Busan. Alltså gör de reklam för stranden just så här. Det är väl inte direkt så

som vi nordbor vill ha våra beacher... Inte vill man ligga i tält när man vill bli brun??..

Och vill man verkligen bada med gul badring? ALLA har tydligen gula badringar

i vattnet här...

Glad är man alltid när man har varit på stan och shoppat. (Det är mina påsar...) 
ÅSSÅ när vi kom hem till hotellet (jag stelfrusen) så hade vi fått Sjockelaa!!!

På kvällen var det som tur var lugnt ute på stranen...

...så fördrinken kunde avnjutas i lugn och ro...

På kvällen åt vi en god buffé på hotellet. Det fanns massor av koreansk mat...

Söndagen var nästan lika kall. Men vi tog en ny tur på stan. Här går vi bland
fisk-, byx-, skrädderi- och strump-stånd...

Utan Walter men inte utan djur. Här ligger
det nå'n och gonar sig... Han fryser då inte...

Självklart såg vi några hundar på stan också. Matte går en bit ifrån sin vovve
som synes...Tror att han var ovanligt väluppfostrad för att vara koreansk hund...

Och välklädd... Okej, sådana här jeans måste jag ju bara skaffa till Walter...

Man får ju som sagt inte ha med sig hundar på hotell här i Korea. Men vi såg detta hotellet inne i centrala Busan. Fast Bob hade ingen lust att ens fundera på att stanna och kolla. Hans bild av att bo på hotell är väl kanske inte riktigt att sova i en säng som precis har delats av en tax och en pudel... Tyyp...

På tal om hundar så hade Walter det som
en prins hos sina söta "baby sitters"...

Här har vi hundvakten Hedda...

...och hundvakten Marita...

Vi är jätteglada att vi hittat den här familjen, för bättre kan man inte tänka sig.

Så det är inte sista gången vi är Walterfria...

Våren kommer till hundarna i Ulsan...

Nu har nog våren kommit hit för att stanna. Hoppas vi.... Körsbärsträden blommar, syrenerna doftar. Till och med i en storstad som Ulsan.

Här är vi på en liten stadspromenad i solen...

 

I lördags tog vi bilen och åkte tillbaka till Jinnha Beach, som ligger nära vår lilla "loppis", där vi handlade för några veckor sedan. Tyvärr glömde vi vår kamera, så bilderna från Bobs mobil är inte så väldans bra.

Vi gick omkring lite på Jinnahs strand...

...men det var en lösspringande hund där, som inte ville

lämna oss ifred. Eller lämna Walter ifred snarare...

Vi fick hålla koll på honom, så att han inte var dum mot Walter...

Sedan fortsatte vi till loppisstället... 

 Vi handlade lite. Bland annat två ljusstakar, som inte var helt nya...

...och en slags böneurna, som ursprungligen är att ha rökelse i. Vi har den med värmeljus i. Det blir ett jättefint sken då vi tar vår fredagsdrink...   :0)

Så var det då hundarna i Ulsan. Här har vi en av dem. Fast han har det nog ganska bra...Vi går ibland på vår morgonpromenad inne bland de små låga husen. Det finns sådana också här... Men ser ni några trottoarer?...

Här har vi en annan liten vovve. Han blev "parkerad" här för några veckor sedan. Då var han liten valp. Nu växer han för varje dag. Det tragiska är att han troligen aldrig kommer att lämna den här parkeringsplatsen. Någonsin. Inte ens för att få en promenad. Han har i varje fall inte lämnat sin plats någon gång då vi har gått förbi... 

Här har Walter fått "lukt" på någonting. Kan ni se vad det är?...

 

Jo, här sitter det en annan vovve. Troligen har han/hon det någorlunda, som får gå lös i alla fall inne på gården...

Bäst å'va' försiktig. Va' e' det de' luktar?...

Och så vandrar Walter, intet ont anande, iväg igen...Titta uppåt!...

 

Herre på täppan! Han dyker upp varje gång vi går förbi. Och varje gång blir Walter lika förvånad...

Man kan nästan tro att han ska hoppa över...

Han har det i alla fall inte sämst av alla hundar vi ser här. Han är lös inne i sin (pyttelilla) hundgård. Och ibland är han faktiskt lös ute på den större gården...

Här är en av hundarna som har det mindre bra. Det är så beklämmande att se. Han ligger i sin hundkoja dag och natt. På natten är kojan igenstängd....

För några veckor sedan var de två hundar här. Det stod ännu en hundkoja till höger om dörren. Men så försvann helt plöstligt koja och hund. Vi hörde hela dagarna vovven som nu är kvar, skälla hysteriskt. Han saknade så klart sin kompis...

Ingen rolig syn... De bryr sig inte om djuren här.

Igår var det en man som sparkade på Walter inne i vår trappuppgång. Jag höll på att slå ihjäl gubben!!!!Hans fru blev också jätte arg på honom. Som tur var missade han Walter, men annars hade F*N tagit honom!!! Och en del barn blir helt hysteriska och skriker när Walter kommer skuttande. Ja, han är ju väldigt skräckinjagande...

Visst ser han farlig ut?... Väskan som matte köpt är lite liten. Men den verkar falla Walter i smaken ändå...

Imorgon ska han "sova borta" för första gången här. Men jag är säker på att Hedda och Marita kommer att ta väl hand om honom. Han kommer att bli jättebortskämd, kanske så att han inte vill komma hem igen  :0)